Tradition

Om farfars farfar bara hade anat...

2015-07-05 18:18 #0 av: [Carpinus]

Vår farfars far och mormors mor levde förvisso i ett samhälle som inte var så tekniskt avancerat som vårt, men deras intellektuella kapacitet skilde sig knappast från vår. Hade vi kunnat plocka upp en släkting i tonåren i slutet av sjuttonhundratalet i Emmett Browns tidsmaskin och flytta honom/henne till vår tid hade släktingen förmodligen kunnat anpassa sig till vår tillvaro snabbare än vi kan ana. Vem vet, Erik Gustaf Geijer kanske hade blivit en hejare på att köra bil och Esaias Tegner kan ha blivit en stjärntwittrare...

Ändå fanns det sådant i deras vardag som vi i vår tur har svårt att förstå. För mina släktingar ute på den värmländska landsbygden långt in på nittonhundratalet var det inget märkvärdigt att leva sida vid sida med gårdstomten. Hade man satt släktingen framför en TV av idag hade de säkert sett det som trolleri, men tomten var för dem en realitet.

När jag stått inför tandvärkstallen i Borgvik och sett stickor  och spik som de gamla ortsborna tryckt in i stammen på furan på sin väg till och från kyrkan för att föra över tandvärken till trädet har det känts som om jag bevittnat någon medeltid häxkonst. Och när jag vandrade runt i Dan Anderssons Skattlösberg och stannade till vid vattstenen hade jag jag redan hört att vattnet som samlades i skrevan på den ansågs vara bra mot skabb och vårtor. Kanske berodde det hela på vantro, men det intressanta är att de såg möjligheten i något som vi i vår rationella tid inte kan förstå.

Är det helt enkelt så att den tillit våra förfäder hade inför naturen nu har ersatts av vår tilltro till teknikens möjligheter? Och ändå borde inte det ena utesluta det andra - se på medicinforskningen till exempel! Moderna forskare i kliniska laboratorier vidareutvecklar inte sällan sådant som kloka gummor och gubbar varit inne på generationer tillbaka. Slår man upp ett äldre nummer av "Forskning och Framsteg" kan man bland annat läsa följande:

" Traditionell kunskap är ett vanligt sätt att avslöja naturens hemligheter. Medicinlärda personer visar då vilka växter som man av hävd nyttjar för olika åkommor. Ett klassiskt exempel är hjärtmedicinen digitalis, som började användas på 1700-talet. Det var den brittiske läkaren William Withering som hade hört talas om dess effekt från en gammal kvinna som använde växtens blad mot vattusot, numera kallat ödem: sjukliga ansamlingar av vatten under huden.
- På liknande vis använder vi i dag kunskap från medicinkvinnor på exempelvis Samoaöarna, säger Lars Bohlin, professor i farmakognosi vid Uppsala universitet."
(FoF 2006/5.)

Någonstans känns det som om vi mist en lyhördhet och respekt inför naturen som våra förfäder hade. Kanske är det ingen stor vetenskaplig förlust vi har gjort. Däremot kan vi någonstans på vägen ha gått miste om förmågan att förstå oss själva och vårt beroende av naturen. Och nog är det lite märkligt att vi har blivit   trollkarlar och trollgummor som våra förfäder skulle ha fruktat, utan att vi riktigt fattat det själva...


Anmäl
2015-07-05 18:27 #1 av: Gasoline

Intressant artikel :-)

Anmäl
2015-07-05 18:29 #2 av: [greenseng]1

  Tack för ett intressant inlägg! Glad

Anmäl
2015-07-05 19:01 #3 av: [Carpinus]

#1 #2 Tack för att ni läste artikeln, och roligt att ni fann den intressant!


Anmäl
2015-07-05 19:35 #4 av: [greenseng]1

#3 ...

  Ja, artikel naturligtvis. Inlägg skrev jag. Funderar

Som barn hörde jag talas om detta med digitalis av en lärare. Han skrattade gott åt den gamla gummans vidskeplighet eftersom hon tydligen också använde flera andra växter tillsammans med digitalis och dessa växter hade ingen som helst effekt enligt honom. Han sjöng den vetenskapliga medicinens lov och tyckte nästan att det var genant att en gammal gumma kunde sitta på en sådan hemlighet.

Men digitalis har biverkningar. Och jag misstänker att gummans patienter inte led av dessa biverkningar. Varför? Jo... de andra växterna förstås.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.