Jag tar emot omplaceringsmarsvin. Det finns enorma mängder oönskade marsvin på begagnatmarknaden som behöver ett gott hem.

Konstigt nog får jag knappt tiden att räcka till. Hur hann jag jobba? Trodde verkligen jag skulle hinna mer med mina hobbies (de är många bl a sy, sticka, tova, måla), har också trädgård, bakar, lagar mat, ute mycket på promenader, spelar boule, padel. Det finns alltid något att renovera i huset. Har jobbat som frivillig i många år en dag i veckan i en second handshop.

Om man har tid över är varenda en välkommen i butiker som Röda Korset, Stadsmissionen, Emmaus med flera driver. Man kan också engagera sig i styrelser i välgörenhets- eller andra föreningar. Röda Korset brukar också ha olika sociala verksamheter som man kan engagera sig i.

Jag känner att jag har för lite att göra.

När jag blev pensionär gav jag mig ut i världen, till USA, Indien, Tanzania, Grekland, Venezuela, Spanien m.fl. länder. Jag reste ensam, men ändå i en grupp tillsammans med andra. Kan rekommendera Singelresor! Man måste inte vara singel, men man reser ensam. Efter coronan har jag tappat reslusten.

Jag har rensat mitt hus i flera omgångar, så där finns inget mer att göra. Har börjat sticka litegrann men det blir bara sporadiskt.

Där jag bor finns det dåligt med aktiviteter för äldre.
Jag erbjöd mig att besöka gamla människor på ett äldreboende men intresset var lika med noll från chefen där.

Jag försöker planera hela veckan med något att göra, men jag tycker att det är svårt. Promenerar en timme varje morgon, det gör att jag trots allt mår bra mentalt. Resten av dagen blir det inte så mycket gjort, och det känns inte så bra.

Men jag tänker att det kunde vara värre. Jag är trots allt frisk och kan stiga ur sängen varje morgon och egentligen göra vad jag vill. Det är bara det att jag har så svårt att komma på vad!

#3: Finns det ingen välgörenhetsbutik där du bor? Röda Korset, Stadsmissionen, St Erikshjälpen eller nåt?
Fråga på kommunen om intresseorganisationer, föreningar mm. Hembygdsförening?
Jag är medlem i flera.
Om du inte har en hobby kan du skaffa en. Det finns flera studieförbund som har dagkurser för seniorer.
Min morfar började bowla när han blev änkling. T ex.

#4
Jag bor på bondvischan så inget av det du föreslår finns här. Det är urdåligt med något för äldre. Ja, för andra också, för den delen.

En hembygdsförening har vi, men då måste man ju ha det intresset.
Det finns inte ens ett aktivt studieförbund. Annars hade jag gärna gått på någon kurs.
En bowlinghall har vi, men den är oftast stängd.

Känns alltså ganska hopplöst.
Men tack för dina tips i alla fall!

Det beror ju också på vilka intressen man har. Själv släktforskar jag och då försvinner timmarna utan att man märker det. Men eftersom du inte verkar så intresserad av det är det nog inget för dig.

#6
Jag har faktiskt släktforskat. Det gjorde jag för att möjligen få veta vem som är min biologiske far. Och kors i taket, jag fick reda på det! På gamla dar.
Jag önskar bara att jag hade vetat det för 30-40 år sedan. Då hade jag troligen hanterat det på ett annat sätt än jag gjorde nu, det vill säga inte alls.

När jag hade fått svaret var jag nöjd, och kände inte för att lägga ner någon större energi på släktforskningen längre. Men det trillar fortfarande in träffar varje vecka, så lite spännande är det ju.

#3: Något jag personligen tycker kan erbjuda en hel del tidsfördriv i hemmet är olika projekt. Göra eget vin, eller kimchi, eller liknande.

Även krukväxter och trädgård kan erbjuda en hel del sysselsättning.

Det förutsätter naturligtvis att man är interesserad av dessa saker.

Gillar du djur kanske du kan hjälpa till i något stall eller vara hundvakt.

Kom även att tänka på att nära min familjs stuga (mitt ute på landet) finns både ett ställe där damer möts för att promenera i grupp och även en grupp fågelskådare (alla får komma). Båda tillställningar är en gång i veckan. Dalen i närheten har även boule varje torsdag under sommarhalvåret.

Alla dessa saker uppstod då någon tog initiativet och lyckades sprida nyheten.

#9: Massor. Jag har svårt att få tiden att räcka till. – Den mesta tiden varje dag går åt för att skriva i / uppdatera mina bloggar: https://textilochtips.wordpress.com/ och https://handikapptips.wordpress.com/
med tillhörande Facebooksidor.
Till min textilblogg måste jag först sy/sticka/virka/påta något som skall fotas och läggas in med tillhörande mönster och till min andra blogg måste jag först göra research. Jag har nyligen börjat med ChatGPT (AI) som faktiskt spar tid genom korrekturläsning m.m. (men måste dock dubbelkollas för allt den skriver stämmer inte.)

Varje dag (nästan) går min man och jag en längre promenad. Jag har nu skaffat mig en smartklocka (hittade en med batteri som bara måste bytas 1 gång/år, min man har en som skall laddas stup i ett vilket han glömmer) där jag kan se om vi gått tillräckligt långt – oftast har vi det, ibland har vi t.o.m. gått mycket längre än vad klockan föreslår som lämpligt! Efter svårartad Ischias och ont i en arm gör jag varje dag vissa övningar - tråkigt men nödvändigt.

Jag har en del blommor och växter, de flesta i jättelådor på balkongen som måste vattnas och pysslas om. Idag t.ex. var det en stor växt i vardagsrummet som välte beroende på för liten kruka, så jag fick ut och köpa jord och plantera om den på studs.

Tv, korsord och böcker gillar jag också. Förut läste jag mest vanliga böcker och ljudböcker. Men nu har jag märkt att det går alldeles utmärkt att läsa böcker i min vanliga mobil, det finns massor som man kan ladda ner helt gratis! I den brukar jag läsa på buss- och tågresor.
Resor tillhör också mina stora nöjen, min man är inte fullt lika förtjust så jag brukar planera och han hänger med. Om jag frågar honom när vi kommer hem från en resa, så brukar han nästan alltid tycka att resan varit jättetrevlig!
När vi reser brukar jag filma, och min man regissera när vi kommer hem. Jag är inget vidare duktig med att filma trots att jag gått kurser, men jag har planerat att vi kan titta på dem och se våra resor när vi inte längre orkar göra några mer!
Eftersom vi nu inte längre har någon sommarstuga brukar vi hyra stugor på olika platser i Sverige och också gå någon Folkhögskolesommarkurs (de brukar vara c:a 5 dagar.) I år var vi på en Folkhögskolekurs en i Hälsingland där vi besökte massa trevliga platser, trampade dressin och gjorde en flottfärd och gick på ytterligare en kurs på Gotland med textiltryck.

Matlagning är dessvärre vare sig jag eller min man särskilt intresserade av, så vi går ofta ut och äter på lite billigare ställen. Om ni bor i Stockholm kan jag rekommendera t.ex. Kungliga Bibliotekets lunchrestaurang Sumlen och Uven Hornsgatan 84, som har åldersgräns, från 55 år och uppåt! Eftersom jag själv snart blir 85 år – klarar jag åldersgränsen med glans!

Museer, utflykter m.m. tycker vi också är trevligt. Igår var vi t.ex. på kombinerade Senior- och Resemässan i Älvsjö med intressanta föredrag. Sen åkte min man hem och jag fortsatte med Sy- och hantverksfestivalen som också var i Älvsjö, men det var faktiskt lite i mesta laget även för mig, jag var faktiskt riktigt trött när jag kom hem!

Våra barn och barnbarn träffar vi så klart också, men inte så ofta som vi skulle velat, beroende att de är så upptagna med jobb, fotboll, golf m.m. När det gäller våra vänner träffar vi dem också emellanåt, men flera har gått bort, två har numera demenssjukdom och ett par är rullstolsburna varav en bor långt bort så honom brukar vi resa till ett par ggr per år men hålla kontakt för övrigt telefonledes. Några av våra vänner sen långt tillbaka brukar vi gå ut och äta lunch med regelbundet.

När det gäller att träffa vänner som är funktionsnedsatta kan jag ge ett tips. På en restaurang jag var på en gång såg jag två kvinnor i rullstol som kom med var sin färdtjänst, åt lunch och hämtades efter drygt en timme åter med färdtjänst. Jättepraktiskt med trevligt umgänge utan ansträngning med att behöva laga någon mat, som kan vara besvärligt om man är rullstolsburen. Jag kan tänka mig att de regelbundet träffades på detta sätt!

#2:

Wow!!! Jisses. Ja, du har då inga problem med att gå tiden ath gå. . Vilken energi. 😃🤪😱🥰samtidigt bra ath du tar dig för med olika aktiviteter. .

Jag blev "riktig" pensionär för lite mer än ett år sedan, var sjukpensionär i ca 30 år innan dess.
Jag är bara trött och har ont och gör inget särskilt om dagarna.
Om inte min diabetes tvingar mig upp på dagtid så blir det inte mycket mer än sova och sitta vid datorn för mig.
Tvingar mig att gå och handla 1 - 2 ggr i veckan, det är i stort allt jag gör och det tröttar ut mig rejält men värst är att värken blir värre då.
Så inget särskilt trevligt pensionärsliv för mig.

Jag är 63 år och har varit borta från arbetslivet flera år och lär inte komma tillbaka. Jag har haft otur med hälsan.

Mina dagar tillbringar jag mest hemma i soffan. Händer något annat på schemat så behöver jag rejäl återhämtning.

Min man är pensionär men har mängder av extrajobb. De ringer hela tiden och han är väldigt glad för det.

#0 ff Många tittar nog en hel del på TV. Här ett tips för eventuellt intresserade-
själv har jag inte och tänker heller inte skaffa Pluto TV i nuläget, så det får gälla som allmän information.

"Sverige har fått en ny tv-kanal på internet som heter AWTV (After work TV). Den vänder sig till seniorer, så namnet syftar på att tittarna befinner sig ”efter arbetslivet”, skriver PC för alla.

"AWTV ligger på Pluto TV, som är en reklamfinansierad streamingtjänst. Den är helt gratis och blandar live-tv med serier och filmer som går att se i efterhand."