Så gammal som man känner sig?
"Man är så gammal som man känner sig" är ju också ett välkänt uttryck.
Det låter väl bra och jag förstår ju andemeningen bakom😉men funderar…
Jag känner mig gammal. Kroppen hänger inte med. Jag kan inte springa, cykla eller ens gå fort. Min kropp har åldrats fort på bara några år. Håret är numera grått osv. Jag är ändå "bara" 53…
Uttrycket syftar med säkerhet på hur man känner sig i sinnet men även här har jag åldrats eller snarare förändrats för jag trivs numera med mycket få personer. Jag är inte särskilt social längre och är nöjd med vardagar utan något särskilt på schemat.
Hur känner ni er i sinnet?
/Maria
Jag går väl som jag vore 100. Har ingen ork, men i sinnet känner jag mig oftast som jag vore ung igen. Hittar på en massa olika aktiviteter mm. Så jag tycker uttrycket är ganska bra
Ja, jag upplever att du lever ett väldigt rikt liv och gör en massa saker trots ditt "handikapp"🙂 Jag är imponerad av alla dina utflykter.
/Maria
Just nu känner jag mig stel och kantig, och det är rätt åt mig - så oförskämt lat jag varit med motionerandet i sommar! Men till sinnet känner även jag mig rätt obruten, så för dagen är jag kroppsligen +3 men själsligen -7 i förhållande till min fysiska ålder.
Bra gammal e man ju, men inte mer än 25 i sinnet, ibland inte mer än 15-16 tamef-n bästa kommentaren man kan få e ju "när ska du bli vuxen då?"
Instämmer med T.S. Jag känner mig också gammal och orkeslös fast jag är 61 år. Men min man är 4 år äldre än jag och han arbetar fortfarande heltid. Inte heller kan jag springa eller cykla eller ta några raska promenader men mitt hår är inte grått men med inslag av grått i det så har jag fortfarande kvar min gamla färg. Ett drag som jag ärvt av min Mor som fortfarande hade kvar sin färg i håret när hon dog vid 80 års ålder.
Men jag LEVER och är tacksam för detta och gör det bästa av tillvaron.