Min granne var 94 år när hon flyttade till ett hem nånstans. Hon berättade att hon flyttade in i lägenheten när hon gifte sig som 20-åring, Två söner hade vuxit upp där också. Den är spegelvänd mot vår men annars precis likadan. 2 r o k på ca 50 kvm.

Hon gick en tur ner till porten varje dag för att hålla sig igång. 4 trappor.

#1 Det är nog svårslagbart. åtminstone vad gäller lägenheter! Däremot finns det förstås sådana som ärvt sin föräldragård och blivit kvar där hela livet.

Jag känner flera äldre som haft samma bostad i 40-50-60 år.  Själv flyttar jag inte heller på mig i onödan…🙂Eller rättare sagt, när jag vill se lite nya omgivningar  lägger jag hellre pengar på resor än bostadsbyten.

Däremot har jag svårt att förstå när folk som är mitt uppe i familjbildning och karriär samtidigt väljer att ge sig in i karusellen av skaffa hus-renovera-sälja-flytta och börja renovera igen. Märklig trend, ett ekonomiskt vågspel, och aj så stressigt det måste bli om inte alla inblandade älskar att tillbringa fritiden på en byggarbetsplats. 🤔

Under samma tak i 65 år, om än inte riktigt alla i samma lägenhet:

"Eva Hagström bor kvar i samma lägenhet hon växte upp i, på Runebergsgatan i centrala Stockholm."---

"När Eva var två år, 1935, flyttade familjen in. Med undantag för några få år som nygift när hon bodde med sin man Ulf i porten intill, har Eva bott här. Hennes pappa dog vid bara 61 års ålder, och när mamman blev ensam bytte de lägenhet så att Eva med familj fick den här stora lägenheten och mamma den mindre."---

Senioren

En släkting till mig har bott 55 år i samma lägenhet i Högsbo i Göteborg.