Vi som upplevt "Träna med TV" med Bengt Bedrup och Gun Hägglund hade lite svårt att hänga med i svängarna när Susanne Lanefeldt och hennes färggranna trikåarmé drog in i våra TV-rutor. Året var 1983 när "kniip" blev ett begrepp.

https://www.youtube.com/watch?v=DUVgqgUWEQM

Ford Mustang var inte bara en ny bilmodell när den kom 1964 - den var närmast symbol för en livsstil, och givetvis önskebilen för en ung man som började närma sig körkortsåldern! Nu femtio år senare tillverkas det fortfarande mustanger, men drömmen om den är borta sedan länge. Volvo 142 dög förresten den också (och vad är väl en bal på slottet?)… 🙂

Ford Mustang 1964

För min del var och är drömbilen Jensen FF som tillverkades mellan 1967-1971 men det blev varken bil eller körkort av olika anledningar. En  av anledningarna var att det mesta som man behövde bil till gick att göra med cykel, så det har blivit några tusen mil på cykel. Men åter till bilen, den sålde mycket dåligt främst pga två anledningar. Den gjordes bara för vänstertrafik beroende på växel och fördelningslådornas placering. Den andra anledningen var att den byggdes av British Steel med väldigt dålig metallkvalité, samma företag tillverkade de 1500 första Volvo P18 och Volvo var inte belåtna över resultatet så man tog hem tillverkningen i fortsättningen. 

https://youtu.be/1U_RYrBrPtA

https://youtu.be/w1qhF_YblwM

#3 England har en brokig flora av bilmärken, och Jensen är ett av märkena  jag minns.

 "Den glider in i måål, den glider in i m-å-å-å-å-l!" Colorado Springs, USA 1962, Kanada möter Sverige och vid ställningen 4-3 till Sverige tar Kanada ut målvakten. Trettioåtta sekunder senare hamnar pucken hos Nisse Nilsson, som behärskat skyfflar in trissan i den tomma kanadensiska kassen. Sverige blir världsmästare, och avslutningsmatchen mellan USA och Kanada gäller bara kampen om silvermedaljen (öststaterna bojkottade mästerskapet).

Vi var många som satt klistrade vid radioapparaterna den natten och lyssnade på Lennart Hylands klassiska referat,  och även många som tillkommit senare känner ju också till det bevingade uttrycket. Lite kul är att man efteråt lade ljudet på filmade matchbilder och visade på TV, och efter det blev förvånansvärt många övertygade om att de sett målet i direktsändning på TV.

https://www.youtube.com/watch?v=OEeo4GHIzA0

#5 Det kändes som man satt på pucken när den gled i mål sade den gamle sportjournalisten Tommy Engstrand. Med sådan inlevelse av händelsen förmedlade Hyland. Man har ju hört talats om boxningsmatchen mellan Ingo och Floyd och matcherna från Fotbolls-VM 1958 också. Det känns som idrotten lockade mer förr..

Ja, första matchen Ingo-Floyd var en klassiker! Blev väckt mitt i natten av mina föräldrar för att gå upp och lyssna på Radio Luxemburg med Lars-Henrik Ottossons referat. Ser att det var tre miljoner svenskar som var uppe och följde matchen.

Här kan man höra referat och Pekka Langers nattradioprat innan matchen:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=2920405

I morgon är det trettio år sedan Live Aid gick av stapeln. Jag spelade in flitigt både på VHS och kassettband, men har knappt lyssnat och sett på resultatet efteråt…

"Lördagen den 13 juli 1985 organiserades två stora konserter, en på JFK Stadium i Philadelphia, en på Wembley i London plus några mindre. Aldrig förr eller senare har välgörenhet fått så mycket uppmärksamhet som Live Aid som med 400 miljoner tv-tittare världen över, beräknas ha samlat in 1,5 miljarder kronor."---

GP

Lite TV-nostalgi!  En serie som jag  knappt missade ett avsnitt av var Onedinlinjen, som sändes i åtta säsonger med 91 avsnitt åren 1971-1980. Finns väl f.ö. få TV-serier som blivit så förknippade med sin vinjettmusik som Onedinlinjen och  adagiot ur Spartacus av Aram Chatjaturjan?

#9 Åh jag minns att den gick på tisdagar för då var vi och simmade i Askimsbadet och mamma var så noga med att vi skulle hinna hem till Onedin.

Min gamla mormor uttalade namnet James precis som det stavas på svenska och så betonade hon Onedin på i:et så det blev lite lustigt😉

#10 Fantastiskt vilka minnen som kan dyka upp!

Och apropå konstiga uttal så vet jag en kvinna som uttalade Roger Moore med "svenskt Roger" och Måré som efternamn. Det tog ett tag innan det fick upp för mig vem hon talade om… 🙂

#11 Haha, ja det är inte lätt när man ska försöka få till det😉

#10,11. Konstiga uttal!🙂 Då skulle ni hört min morfar på söndagseftermiddagarna under 1970-talet, då han skulle börja gå igenom Stryktipset för veckan. Tänk er Liverpool. Everton, Southampton, Ipswich (eller något liknande), Manchester, Chelsea, Norwich mm uttalas på svenska av en gubbe på 75 år… Jag skrattade så jag höll på att börja gråta, samtidigt som jag skulle hålla masken!😂

#13 Oj, där kom jag att tänka på min far, som också  var hängiven tippare. Han tippade till och med "pool" i England som kostade motsvarade 1 1/2 öre raden, och sedan satt han och lyssnade på referat i en knastrig radiosändning utan att förstå mer än räkneorden, men det räckte!

"I år fyller "Föreningen för bevarandet av 60-talsmusiken" 25 år. Ordföranden och Dammfribon Ulf Persson har varit med sedan dag ett.

–Det handlar om att spela 60-talslåtar, träffa gamla kompisar och ha en trevlig kväll, säger han."---

"–Det är ofta ganska glad musik och inte sällan berättas en historia i låten. Artister som Bob Dylan, Rolling Stones och The Animals berättade ofta en historia när de sjöng.

Den givna källan för att upptäcka ny musik på den tiden var Radio Luxenburg, som spelade pop- och rockmusik på nätterna.

–När man hade hört låtarna på radion gick man till skivaffären och frågade efter dem."---

Lokaltidningen Malmö-Limhamn

#9 Mer om gamla TV-program!

MASH var en svart komedi som handlade om ett armésjukhus under Koreakriget, och var uppföljare till en långfilm med samma namn, vilken i sin tur byggde på en bok. TV-serien MASH var en riktig långkörare som producerades åren 1972-83.
Mest kände skådespelare var (eller blev genom MASH) Alan Alda, som spelade "Hawkeye", men den mest populära karaktären i serien var förmodligen den lite tafatte och blyge "Radar", spelad av Gary Burghoff.

Signaturen till MASH, "Suicide is Painless" av Mendel/Altman blev en stor hit. På den här icke officiella videon framförs den av Jonny Mendel, men i TV-serien var den instrumental på grund av textens innehåll.

Intro.

Familjen Flinta var en animerad serie i stenåldersmiljö som var älskad av såväl stora som små när den sändes på bästa sändningstid under sex säsonger i 166 avsnitt, med början 1960. Fred Flintas jubelvrål "Yabbidabbidoo" hörs nog fortfarande ibland, även från sådana som inte var födda under TV-seriens storhetstid.
Flinta kom senare i avknoppningar i form av två långfilmer samt nya serier med barnen som huvudpersoner. De blev dock inte samma succé. Hanna-Barbera var seriens producent.

När serien började sändas gick den av naturliga skäl i svartvitt, eftersom vi då ännu inte hade färg-TV. Här är dock introt i färg.

Nog minns ni väl Alf - den egoistiske rymdvarelsen (Alien Life Form)  som slår sig ner hos familjen Tanner och låter sig bli uppassad av dem? Serien började sändas 1986 och varade i fyra säsonger med 102 avsnitt.

Intro.

Apropå påfrestande rymdvarelser: Mork & Mindy, där Robin Williams spelade den minst sagt udda rymdfiguren Mork innebar hans genombrott och gav oss hälsningsfrasen "Nano Nano". Serien sändes 1978-82 i 95 avsnitt.

Intro.

#15 Svenskt 60 tal, visserligen cover men ändå, hörbar.

#20 "What you´ve done to me" av Paul Anka i svensk tappning och trevligt tidstypiska bilder. Men vad är det för ett bilmärke  efter 0:05?

#21 Ford -56a Kanske en Customline. Men Ford -56 iaf👍

Customline - det namnet har jag inte hört på evigheter! Det var väl en flott bil på sin tid? Jag tror handlarn hemma på bruket hade en sådan.

https://www.youtube.com/watch?v=CVcgUBOX9cc

#23 D va en skön film. Jo du vet… Ford har  alltid varit flotta bilar🙂👍

Twin Peaks började jag titta på när det var som mest populärt, men jag jobbade skift på den tiden och kom i otakt, så jag såg inte hela serien. Nu verkar det komma en fortsättning 2016, så då kanske man får se den då istället.

Signaturen var suggestiv!

https://www.youtube.com/watch?v=i7d0Lm_31BE

Åh jag minns hur speciell Twin Peaks var när den kom. Hela Sverige verkade följa den serien.

Jag såg en kille på Kungsgatan då med en T-shirt där det stod "Vem fan är Laura Palmer"😃 Då var det i alla fall väldigt roligt….

Tänkte bjuda på en liten åktur i Forsåkersområdet i Mölndal, som det såg ut innan Papyrusfabriken revs - nu återstår bara ett litet antal av de byggnader som skall bevaras i den nya stadsdelsbildningen för att behålla anknytningen till det gamla bruket.

"Ja "bjuda" är kanske fel ord, eftersom det inte jag som står för åkturen - den är hämtad från Youtube, och jag törs utlova en svindlande resa!

Lite tragiskt me alla nedläggningar, men d va riv i filmen. sen kom d fram en annan film om Mölndals kommun, men d e en annan debatt d.

#28 Nedläggningen ligger så långt tillbaka och var förenad med så mycket bitterhet mot den senaste ägaren så jag tror att de flesta varit otåliga att få bort spökfabriken.

Ja, filmen var snyggt drönfilmad och hopmixad - det kändes lite "Liseberg" över det hela… 😃

En av mina gamla deckarfavoriter: "Spanarna på Hill Street" ("Hill Street Blues") spelades in 1981-1987. Serien handlade om Frank Furillo och hans personal på polisstationen på Hill Street. Vi som var med på den tiden minns väl fortfarande sergeant Esterhaus ständiga avslutning på utsättningarna: "And remember - be careful out there!"

Den populära signaturlåten var skriven av hitmakaren Mike Post.

# 20 Den har jag aldrig hört på svenska innan. Men det var Rock-Olga som gjord den stor i Sverige.

Någon som minns "Raskens" Med en ung Sven Wolter som Rasken.

https://www.youtube.com/watch?v=V_t9GFRW1Po

#32 Ja, det var en klassiker! Själv minns jag den inte minst på grund av Gurie Nordwall, som väl gjorde något av sitt livs roll som Ida.

#32 Ja Raskens kan man fortfarande se med behållning. Ingår i mitt filmbibliotek liksom också Någonstans i Sverige och Hemsöborna.

Någonstans i Sverige gick i repris i somras så vi tittade på den. 😃

Jag har haft förmånen att stöta på Sven Wolter privat så att säga. Våra grannar på landet kände honom och så pryade jag på Göteborgs stadsteater när Sven Wolter fortfarande jobbade där.

Jag var även skolkamrat med hans numera avlidna dotter.

En klassisk serie var Baretta, trots att den faktiskt bara producerades i fyra säsonger, 1975-78.  Sammy Davies J:r sjöng ju in introt "The Sparrow" och fick en stor hit med den.

Huvudpersonen Baretta spelades av Robert Blake, vars karriär fick ett definitivt slut då han dömdes på mord på sin hustru år 2001. Han frikändes dock 2005, men en civil domstol dömde honom att betala 30 miljoner dollar i skadestånd till barnen.

Han man sagt Baretta kan man lika gärna säga Kojak med en gång, för den serien gjordes vid samma tid, 1973-78. Huvudrollen där gjordes  av den karismatiske Telly Savalas.

Intro.

Telly Savalas var för övrigt en inte oäven sångare. Som här i Don Williams "Some broken heart never mend".

Jaaa, Kojak och Baretta fick man ju inte missa.

#40 Då minns du givetvis även Columbo, den något tankspridde med klipske deckaren spelad av Peter Falk? Ursprungligen gjorde man två biofilmer, för att sedan övergå sedan till TV-format. Totalt gjordes 69 avsnitt, utspritt från 1968 till 2003. Tyvärr finns ingen bra intro på YouTube.

#41 Haha, jag såg ett avsnitt härom dagen på någon kanal. Den kändes aningen antik men det var ändå så roligt att se den något förvirrade men klipske Columbo med sin cigarr och rock😃

Nån som minns denna man, "John Drake",  -60 Tal. D va en hårding på den tiden.

#41 Ser man på! Har inte sett Columbo på många år, men det var en roande serie.

#42 Ja, den kommer man ju ihåg!

En annan serie som fastnat var "Snobbar som jobbar" , som bara gjordes 1971-72 men där de ändå hann spela in 24 avsnitt. Roger Moore och Tony Curtis hade huvudrollerna, och den suggestiva signaturen av John Barry minns man ännu.

Intro.

#44 Snobbar som jobbar älskade jag.

Framförallt det första avsnittet när de kör kappkör över någon bro och diskuterar i en bar om det ska vara en eller två oliver i en Dry Martini😉

Även musiken i vinjetten kan jag höra inom mig.

Nu skall jag gå tillbaka till stenåldern, eller åtminstone till den svartvita TV-tiden. En mycket populär serie på sin tid var Svindlande Affärer med stjärnor som David Niven, Charles Boyer med flera i rollerna. Det handlade om en samling gentlemannaskurkar- den serien skulle jag gärna vilja se igen! Den gjordes 1964-65 i trettio entimmesavsnitt, och signaturen är tidstypisk…

Intro.

John Drake Mannen med den perfekta engelskan!

Snobbar som jobbar missade man inte 😃

Idag är vi tillbaka i framtiden! Så här skriver Expressen:

"Tillbaka till framtiden 2" må ha haft svensk biopremiär den 22 december 1989, men den utspelar sig delvis den 21 oktober 2015. Filmen förutspår ett antal saker som faktiskt har slagit in, bland annat att Disney har köpt "Star wars"-franchisen och 3D-filmer. Samtidigt ser verkligheten annorlunda ut än den neonfärgade framtid som målas upp i "Tillbaka till framtiden 2". Huvudrollerna spelas av Michael J. Fox och Christopher Lloyd."

Vad tycker ni om "Tillbakafilmerna"?

Trailer.

Måste ha sett "tillbakafilmerna" men har bara diffusa hågkomster från dem.

Jag satt och bläddrade i mitt fotoarkiv, som jag för några år sedan digitaliserade, ett jättejobb. Bilden är tagen med en av mina första kameror, Agfa click eller nåt sånt, så kvalitén är därefter.

Vy över Uddevalla från vår (eller mina föräldrars jag var bara barn då) lägenhet på den tiden, troligen från slutet av 50-talet

#50 Fin bild! Verkar ha varit en råkall dag…🥶

Apropå "tillbakafilmerna" så har jag nog inte sett dem alla, men den första tyckte jag var "lagom" underhållande, småkul att titta på om man inte har något annat för sig.

Dallas var ju såpornas såpa, och så här i efterhand funderar man på vad det var som gjorde att man satt klistrad framför TV:n vecka avsnitt efter avsnitt - kanske för att det, åtminstone ursprungligen, var en bra intrig?

Dallas gjordes i 357 femtiominutersavsnitt, med grundstommen 1978-91, Sedan kom det ju en uppföljare 2012-14, men den kanske inte blev någon framgång? Jag såg i alla fall inte något av de avsnitten. Signaturen minns vi förstås, och så här såg upptakten ut den första säsongen. (Var är Sue Ellen?)

Intro.

En uppstickare till Dallas var "Maktkamp på Falcon Crest", som producerades 1981-90 i 227 femtiominutare. Vem minns väl inte den elaka Angela Channing? Att rollen spelades av Jane Wyman, tidigare gift med Ronald Reagan innebar säkert viss extra publicitet…

Så här såg introt säsong 1 ut.

Mera deckare å poliser, Nån fler som minns denna, tror den hette Bil Z Victor i Sverige, Zephyr åktes d.

#54 Jag minns signaturen väl, jag har den på en samlings-LP. Har möjligen något minne av serien också, men bara diffust.

# 49 Jag älskade den första filmen som jag såg på bio två gånger  dessutom. Kommer ihåg en replik där killen från framtiden blev tillfrågad om vem som är president i USA 1984 och han svara Ronald Reagan och han får frågan igen skådespelaren och han svarar ja och får ett gapskratt tillbaka.

De två andra väntade jag till de kom på TV men de var också bra.

# 52 Då jag tillhörde dem som såg på Dallas till att börja med  så var det en bra serie. Men att JR ständigt bedrog allt och alla som den psykopat han var och att hans bror Bobby aldrig förstod detta blev för slentrianmässigt.

Någon som minns tvåloperan SOAP. Själv körde jag som en galning från Göteborg till Karlskrona för att inte missa en episod vid ett tillfälle.

https://www.youtube.com/watch?v=UeKPlvscQ_8

#58 Jajamen, vi har nämnt den här, fast det råkade hamna i fel tråd…

# 59 Aha jag har missat en tråd😭

#60 Det finns mycket i den här verktygslådan! 😃

Nyss såg jag en snutt på Facebook av den gamla serien "Fablernas värld" och kom att tänka på ett roligt minne jag hade som barn.

Vi hade cyklat till Orust (Varekil) för att se filmen "Fablernas värld" i en gammal lada som fungerade som biograf med träbänkar.

Ladan var fylld med ungar och ljudnivån hög. Filmen började rulla och det blev knäpp tyst för de visade "Utan trosor i Tyrolen"😃

Det tog ett tag innan "maskinisten" upptäckte felet och då började alla att bua😃

#62 😃

# 62 Det var annat än fablernas värld 😃

#41 Columbo har haft en "minirevival" på SVT, det fjärde och sista avsnittet går 15.55 idag på SVT1.

# 65 Ja jag har sett en del avsnitt. De är mycket underhållande.  Peter Falk drabbades av Alzheimers.

http://www.expressen.se/noje/skadespelaren-peter-falk-ar-dod/

#66 Oj då. Det visste jag inte.

En serie som hade stor framgång på SVT var "Bombi Bitt och jag" från 1968 i regi av succémakaren Bengt Lagerkvist. Som huvudpersonen Bombi Bitt såg vi en 17-årig yngling vid namn Stellan Skarsgård, och få av oss anade väl då att han med tiden skulle bli en internationellt anlitad skådespelare och dessutom grundare av en "skådespelardynasti" genom sina söner. Om ett halvår blir f.ö. Skarsgård 65 och folkpensionär - tiden går…

Alla fyra avsnitten av "Bombi Bitt och jag" kan ses på SVT:s Öppet Arkiv för den som vill göra bekantskap med serien eller återse den. Och apropå "Bombi Bitt" så kommer dess författare Fritiof Nilsson Piraten att få en plats i Göteborg uppkallad efter sig. Invigningen sker den 4 december, då det är 120 år sedan Piraten föddes. Platsen är framför krogen Henriksberg, där författaren faktiskt satt och skrev "Bombi Bitt och jag".

#68 Jag minns att jag inte fick se den av någon anledning ??? så jag smygtittade då och då.

Jag vet att jag tyckte Bombi Bitt (Stellan Skarsgård) var så tuff och spännande😃

#69 Då har du chansen nu att kolla på Öppet Arkiv utan att smyga…😉

#70 Tack för tipset😉

Linus på Linjen var en genialisk italiensk tecknad pausunderhållning som sändes på TV 1972-1991, och totalt lär det ha blivit nittio avsnitt. Linus var från början en reklamfigur, men han blev så populär att serien fick ett eget liv.

Den lille tecknade figuren som är förankrad i linjen han rör sig på utsätts av tecknaren för diverse problem och prövningar. Han är inte sen att uttrycka sitt missnöje (på ett påhittat språk som påminner om italienska) till tecknaren när han utsätts för något spratt, men kan lika snabbt vara helnöjd för något - åtminstone en kort stund…

Det finns en hel del avsnitt av La Linea att botanisera bland på YouTube.

"Mannen från U.N.C.L.E." var en TV-serie som gjordes 1964-68 i 105 avsnitt. (Nyligen har den kommit i filmversion med Alicia Vikander i en av rollerna.)

Intro.

Mission Impossible ("På farligt uppdrag")  gjordes i hela 171 avsnitt åren 1966-73 som TV-version. Serien har senare filmatiserats ett antal gånger.

Den välkända signaturmelodin var skriven av den produktive Lalo Schifrin.

(Signaturen i modern tappning.)

# 74 Den minns jag. Var det inte där man fick ett meddelande som man sedan skulle förstöra på något sätt?

Den osynlige mannen, någon som minns?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Den_osynlige_mannen_(TV-serie)

Här är ett smakprov på ett avsnitt.

https://www.youtube.com/watch?v=7xcS2RXmoKU

#75 Jo, det stämmer ju. Det blev många parodier på det senare…🙂

#76 Nu när du påminner om den kommer jag ihåg serien.

Ni kanske redan har betat av denne?

Perry Mason

https://sv.wikipedia.org/wiki/Perry_Mason

En av min Mors absoluta serier fast det mest var min Far som tittade på deckare.

https://www.youtube.com/watch?v=EHqebO8aAc4

Nej, dit har vi inte kommit ännu, tror jag.

Min far var också fantast på Perry Mason. Raymond Burr, som spelade Mason, var ju f.ö. senare stjärna i serien Ironside, eller "Brottsplats San Francisco" som den döptes till här.

Den 3 september 1967 klockan fem på morgonen gick vi ju över från vänster- till högertrafik här i landet - en imponerande uppvisning i planering och genomförande!

Många av oss som var födda och levde på den tiden var endera ute i trafiken eller satt hemma och kollade i direktsändningen på TV, jag hörde till den senare kategorin.

Jag minns övergången av ett annat skäl; jag höll på att ta körkort då, och övningskörde på vänster sida, men efter att ha tagit en enda lektion på höger sida blev det sedan uppkörning- och det gick bra, trots allt!

#80 Jo detta minns man ju, jag var övergångsställesvakt med vita kraghandskar och koppel.  Här kommer en låt som spelades ihärdigt.

# 80 Jag var bara 5 år då men minns att vi satt i köket och tittade med kikare över nuvarande Dag Hammarsköldsleden för att se de första bilarna förhoppningsvis köra rätt😉

#81 Ja, den kommer man förstås ihåg! Det hände mer musikaliskt i samband med högeromläggningen: Hyland hade en särskild "högerhörna" där vinnaren av en talangjakt fick uppträda. Låten heter "En ledig dag" och tjejen som framförde den heter Anni-Frid Lyngstad. Resten är historia…

Och olycksstatistiken sjönk dramatiskt 😃

# 81 Jag  hade glömt att The Telstars hade spelat in den också.

#85 Jupp så va d, Boris Lindquist hette väl sångaren där, tror jag. Skön låt på nåt vis😎

#86 Peter Himmelstrand gjorde många bra låtar. Den här t.ex. är rätt kul!

Friggebo i Rinkeby 1992 - en klassiker…

# 88 Verkligen 😂

År 1962 jobbade den då unge värmlänningen Leif-Åke Nygårds som fotoassistent åt den berömde fotografen Bert Stern, som hade fått i uppdrag att fotografera Marilyn Monroe för tidskriften Vogue på Bel Air Hotel i Los Angeles i juli. Stern tjatade på henne att han även skulle få ta en nakenbild, men Marilyn nekade, och stämningen blev allt sämre på hotellrummet. Till slut blev Stern förbannad och förklarade att han skulle åka tillbaka till New York med nattflyget, och att Leif-Åke fick packa ihop prylarna och komma efter nästa dag.

När Stern slagit igen dörren bakom sig frågade Leif-Åke om han möjligen kunde få ta en egen bild av henne.  "But of course!", sa Marilyn, och Leif-Åke, som bara räknat att få ta en liten minnesbild,  blev den som fick knäppa den där nakenbilden. Några veckor senare, den 5 augusti, hörde en uppskakad Leif-Åke på radionyheterna att Marilyn Monroe var död. Men bilden hade han kvar, och med tiden har han lärt sig att ta rejält betalt för den.

Nu dyker det upp något nytt i backspegeln. Minsann är det inte vår Konung som skymtar, och han befinner sig i Arboga - eller…?

Inte så lätt att hålla reda på alla små orter som man slussa mellan 😂

Caltexmacken i Mörarp får det att vattnas i oljetråget på gamla motornostalgiker…

# 93 Den tiden minns jag. Man gick 2,5 km ut till kiosken för att köpa ett tuggummi och snacka med kompisarna och beundra de något äldre pojkarnas bilar och även beundra pojkarna för den delen 😃

Läser i tidningen att norskan sångerskan Nora Brockstedt har dött i en ålder av 92 år. För yngre medlemmar säger nog inte namnet något, men jag minns hennes skivor från min barndom, då hon var populär även i Sverige och speciellt känd blev hon för sin inspelningar av Alf Pröysens låtar.

"Tango for to" var en av hennes mest populära inspelningar.

# 95 Den minns jag. Men vem gjorde den på svenska?

#96 Ulla-Bella! Inte hon i Solstollarna, utan Ulla-Bella Fridh.

#93 På den tid d luktade bensin, olja å fläktremmar på macken, nu doftar d av limpa, å varm korv.😉

Fontäner och porslinstomtar i trädgården? Det verkar inte vara något för den här killen! GP skriver:

"_Oljedunkar, blåvita bensinpumpar och vinterdäck från 60-talet. Robert Rosén ville piffa upp sin trädgård – och byggde en Essomack i autentisk stil."---

"Han startade sitt projekt för ungefär två år sedan och började då leta efter tidstypiska Esso-grejer på nätet och på loppmarknader. Enligt Robert finns det gott om gamla saker från forna bensinmackar, det handlar bara om att ha tid att leta. Exempelvis hittade han bensinpumparna på Blocket för 1 500 kronor.
– Men då var de helt ruttna och hade stora rosthål. Jag har svetsat, spacklat, lackat och satt på nya glas och dekaler."---

"– Min fru är väldigt tolerant och med barnen går det lite upp och ned. När de var små tyckte de mest att pappa var rolig, men sedan kom en period när det var lite skämmigt."---_

# 99 Det är då för väl att min man inte har dessa intressen och så noterade jag att det stod bensintapp och inte mack som vi säger i övriga Sverige 😃

#100 Det är aldrig för sent att skaffa nya intressen! 😃

Jag brukar variera mellan att säga "tapp" och "mack", oftast blir det nog det senare.

Kolla den här bilsamlingen! Det är så att en gammal nostalgiker blir rent tårögd…

Den såg jag också :)

I min backspegel skymtar jag en del gamla tecknade serier: en del syns klart, andra bara fragmentariskt. Favoritserietidningar som jag drar mig till minnes är Cowboy, Seriemagasinet, Vilda Västern och Illustrerade Klassiker, och i tidningarna läste man Knallhatten och Tjalle Tvärvigg bland annat. Från Seriemagasinet kommer jag  ihåg serien om journalisten Steve Roopers kriminalfall, och där fanns också illusionisten Mandrake.

Kalle Anka, Fantomen och Stålmannen var förstås också några populära tidningar, med tiden kom 91:an och Knasen. Det fanns även en serietidning som hette Match, som handlade om idrott, främst fotbollsspelare. Det var väl en föregångare till Buster som dök upp senare.

Böckerna om Barnen Hedenhös av BertilA lånade man gärna på biblioteket.

Vad har ni för serieminnen från uppväxten?

Först och främst Kalle Anka vilken min bror prenumererade på. Min bror prenumererade även på MAD och jag kom att älska de tidningarna med X&Y bland annat.

#105 Ja, Mad var även jag en trogen läsare av! Ett tag gav Lasse O´Månsson ut en "syskontidning" till MAD som hette Hjälp!, men den blev aldrig lika stor. (Ej att förväxla med den Hjälp! som kom betydligt senare.)

#106 Det hade jag ingen aning om.

Vi har ju ägnat oss en del åt gamla deckarserier i den här tråden. För den som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet så finns en del att hämta hos News55, som presenterat många av dem. Nu senast kommissarie Columbo.

MAD minns jag också. Av nån anledning har en mening fastnat så jag fortfarande kommer ihåg den.

Lyckans ost lyser över oss Krydolf.

#109 Rolig och användbar formulering! 🙂 Själv minns jag, säkert i likhet med många andra, Alfred E. Neumans valspråk "Vadå - jag dyster?"

#110 Ja den var en favorit! Men bortglömd tills nu.

MAD och "What - me worry?" är ingalunda bortglömda.

En gång hade de avdelningen "Repliker som du skulle vilja höra". Där fanns en scen från källarvåningen i ett varuhus. Bredvid hissen satt en stor skylt med ordet "UPP" och en stor skylt med en uppåtriktad pil. I hissen stod några människor. En man kom fram till dem och frågade

- Går den här hissen upp?

En av dem svarade

- Nej, vi tänker överraska alla och åka i sidled.

Kommer ni inte ihåg Fantomen? Svenska MAD var även jag en trogen läsare av.

#113 Jo då Fantomen minns man ju (jag har till och med nämnt honom här ovan). I vissa tidningar gick han ju även under namnet "Dragos".

# 114 Jag missade detta. Ursäkta 😞

#115 Äsch, sådant händer, och "Mr Walker" brukar ju kunna gömma sig…🙂

Bonanza eller Bröderna Cartwright som var dess svenska namn.

https://www.youtube.com/watch?v=mjdRgBAY278

Allt var inte bättre förr - som att spela hockey utan hjälm t.ex. Att de vågade!

The Hochey tune som vi svenskar kallar hockeylåten. Ryssland eller Sovjets nationalsång. 😃

_"I dag anses det ibland bättre att se framåt än bakåt.
– Att vara nostalgisk kan ha en lite negativ klang. Men nostalgin är väldigt meningsfull för oss människor, säger Per Johnsson, lektor i psykologi vid Lunds universitet.
– Vi behöver titta tillbaka och se både det negativa och positiva som har varit. Det positiva kan glädja oss och få det att kännas bra i själen, och det negativa behöver vi för att lära oss."---

"Att blicka bakåt är också viktigt för att ta lärdom av det som har hänt, både i våra egna liv och i samhället.
Men den som ser bakåt behöver tänka på att vi har åldrats, har andra erfarenheter och befinner oss i en annan position nu än i den händelse vi blickar tillbaka på."---

"Det finns en tendens att nostalgin ökar i samhället i oroliga tider, när vi behöver något tryggt att hålla fast vid. Det kan vara att klä sig på gammaldags vis, ha fester på vissa teman och väcka liv i danser från förr.
– Det beror nog till viss del på att det ger en god känsla, musiken ger en klang i vårt system, den kan väcka minnen. Nu finns det en del unga som romantiserar 1970-talet till exempel, men jag som levde då kan ju säga att det också fanns en massa skit, som Vietnamkriget. Men visst kan man väl få drömma sig bort en kväll till hur man tror att det var då."---_

Sydsvenskan

#120 Jag inbillar mej nog att framtidstron var starkare förr, den verkar vara mer eller mindre borta nu, men men jag kan ju mot förmodan ha fel.😉

På 1960-talet var ALLTING möjligt 😃

Röster i Radio (TV) började Radiotjänst/Sveriges Radio ge ut 1930 och största upplagan blev julnumret 1975, som gavs ut i 280.000 ex. År 1992 såldes tidningen till Allerskoncernen (där den ganska snart bakades ihop med Hänt i Veckan och bildade Se & Hör).

Jag minns att programtablåerna var rätt spartanska, de innehöll de svenska monopolkanalerna plus grannländernas radiokanaler i stort sett. Men det var ofta fyllig läsning, inte minst  i programpresentationerna.

Röster i Radio TV hade en unik position bland veckotidningarna, då man ogenerat kunde få reklamutrymme i  radio och TV, trots åtskilliga anmälningar från mitten av sjuttiotalet och framåt. I maj 1989 togs dock denna fördel bort, när Radionämnden slutligen avgjorde att reklamen stred mot radiolagens krav på opartiskhet.

(Källa:Wikipedia.)

"Nattsudd" med Svante Grundberg och Björn Wallde var ett kultprogram som sändes på SVT i omgångar 1985-1991. Programmet var inspelat i Walldes kök och innehöll en skattkammare av roliga och sällsynta klipp från underhållningshistorien, varvat med roande mellansnack som lät improviserat men som enligt Grundberg  var noga förberett med manus.

Intro.

Hittade den här gamla rariteten i en låda häromdagen. Jag sparade en del gamla lotter (tyvärr nitar) från Penninglotteriet och använde som bokmärke - tveksamt om de har något samlarvärde.

Penninglotteriet startades i form av Nummerlotteriet redan 1776, och dess förste chef var ingen mindre än Carl Michael Bellman.  Sista dragningen gjordes i april 2002, och jag tror att lotteriet saknades av många fans, inte minst sådana som köpt lotter tillsammans i flera generationer.

P.S. Fanns det inte något som hette Bellmanlotten också?

På News55 funderar Aina Bergwall över åtta saker i vardagen som numera blivit onödiga efter att tidigare ha funnits i vår närhet.

"Faktum är att det är rätt gott om sådant vi en gång tog för självklart i våra liv, saker som i dag är nästan utrotade", påstår hon i artikeln. Telefonkiosker, bakmaskiner, Walkman - ja, hon har fler exempel.

Walkman var ingen bärbar cd-spelare det var en bärbar kassettbandspelare. Discman kallades den bärbara cd-spelaren och min fungerar fortfarande när jag lyssnar på böcker. Det är egentligen Sonys namn på produkterna. I Sverige så kallades Walkman för Freestyle av någon outgrundlig anledning.

#127 Det stämmer ju! Har f.ö. en fungerande Walkman (som jag lyssnar på minst en gång om året…)

# 128 Åh vår gick sönder 😃

Så här kunde man bo på 60-talet. Med de tapeterna i matvrån skulle jag knappt få ner en matbit, och tapeterna i sovrummet skulle göra mig sömnlös… 😃

#130 Haha. Sovrummet var värst tycker jag😉

När vi köpte vårt hus 2006 så var det en öppen visning och det visade sig att det var bara vi som lagt bud.

Enligt vår smak och flera andra som jag hörde samtala under visningen så var färgerna förskräckliga.

Sovrummet var ilsket blått. Även taket var blått och elementen var gula😮

Köksluckorna hade samma ilskna blå färg och väggarna var aprikos.

Grovköket var tapetserat med en bård på mitten av väggen som var i olika höjd på väggarna.

Och så vidare….

Men sådan är ju ganska lätt fixat ändå fick vi huset till under utgångspriset.

# 131 Sån förstår jag inte. Att de inte tänker på att det är lätt att byta färg och tapeter. Gratulerar till ett utmärkt köp 😃

#132 Nej jag förstår inte det heller. Färg och tapeter är ju inte den dyraste investering för det handlar ju inte om några ombyggnader.

Bilkö i backspegeln, stämmer in på trådrubriken, även om det inte direkt är nåt gammalt minne.

Hade varit en fin vinjettbild! 🙂

Itera, plastcykeln - minns ni den?

Jo visst minns man den. Men jag ägde aldrig någon. 😃

Synd, för det är nog rätt bra andrahandsvärde på dom, tror jag. 🙂

I min barndom fanns det förstås inga TV-spel så man fick roa sig med annat. Bygga korthus var en populär sysselsättning, och tålamodskrävande!

Fast så långt som Brian Berg kom man ju inte…

Det var inte dåligt 😃

Kollade en nyare långfilm ikväll, och där dök Robert "Bob" Guillaume upp i en liten roll. Bob Guillaume är nog mest känd här hemma som "Benson", den rätt ironiske men hjärtegode betjänten.

Benson var ursprungligen en karaktär i såpan "Lödder", men han fick senare en egen TV-serie som sträckte sig mellan 1979 och 1986.

Guillaume har hunnit bli 88 år vid det här laget.

Så bra att läsa härinne🙂. Benson hade jag helt glömt bort.

Vår familj hade vänner när jag var "liten" som t.om döpte sin ena tax till Benson. Tänk vad minnet kommer tillbaka.

# 142 Då har du bättre minne än jag för jag kommer inte ihåg denne Benson 😂

En gammal favoritserie för mig från tidigt 80-tal är "Yes, minister" och efterföljaren "Yes, Prime Minister" (23 respektive 16 avsnitt). En dråplig satir över en oduglig engelsk politiker som sparkas uppåt (inga liknelser med dagens politik…) och blir manipulerad av sin smarte politiske rådgivare Sir Humprey.

Huvudrollen som ministern Jim Hacker gjordes av Paul Eddington.

Intro.

"I vår herres hage" ("All Creatures Great and Small") gjordes i hela 90 avsnitt inspelade 1977-90. Handlar om livet för en veterinärassistent i Yorkshiredalen på 1930-talet, en riktigt trevlig serie! I huvudrollerna såg vi  Christopher Timothy och Robert Hardy.

Nu verkar HBO göra den i ny tappning, med Sarah Jessica Parker som veterinärhustrun.

# 145 Det låter trevligt 😃

#145 Den kommer jag ihåg, lite grann åtminstone. Blir till att se några avsnitt när de kommer.

För tillfället ser jag en nyare serie på HBO som heter Black sails (om pirater) i väntan på att nästa säsong av Game of thrones ska komma. i slutet av april

Ombytta roller (To the manor born) var en komedi som gjordes 1979-81 i tjugo avsnitt med Penelope Smith och Peter Bowles i huvudrollerna. Den handlade om societetsdamen Audrey, som efter makens död blir tvungen att sälja herrgården till en rik uppkomling medan hon själv får flytta in i grindstugan.

Intro

Busskisarna (On the busses) är även det en engelsk komedi, om ett par busschaufförer i London och deras nitiske arbetsledare. Gjordes i hela 75 avsnitt 1969-73. En mycket uppskattad serie, såväl hemma  England som i många andra länder.

Intro.

"Peter Gunn" är väl en TV-serie som få numera minns av naturliga skäl, den gjordes 1958-61 (i hela 114 episoder). Seriens skapare var Blake Edwards, regissör till en mängd kända filmer (främst kanske Rosa Panternfilmerna) och huvudrollsinnehavare var Craig Stevens.

Om serien som sådan är glömd så är temat ur serien fortfarande ihågkommen av många, "The Peter Gunn theme" av Henri Mancini vann en Emmy och två Grammys på sin tid.

Intro.

"Runtom i världen firas i helgen Vespan. Vid 70 års ålder är den lilla motorcykeln populärare än någonsin, med totalt 18 miljoner sålda exemplar.

– Det är en underbar känsla att tuffa fram i tvåtakt, i lite lagom takt, i ett lätt dis av olja, säger Mia Stuhre, ordförande i Visby Vespa Club, som i dag firar jubilaren med en samling i Visby."---

TT

Audrey Hepburn i filmen "Roman holliday" från 1953 bidrog nog en hel del till denna tvåhjulings populariserande.

Nu börjar tråden bli lite seg, så vi går vidare med del 2. Den  finns här.

http://pensionarer.ifokus.se/discussions/571c7a4e8e0e74451d0000fe-i-backspegeln-del-2?discussions-1