Gråhårsskräck?
Läser (bara lite) i vad som verkar bli en serie i Sydsvenskan av någon fyrtioåring som tycks rätt betänksam över att hitta allt fler gråa strån i sitt hår. Hennes gråstråfixering tycks ha uppstått redan i 25-årsåldern.
Om man skall tala generellt och då förstås om personer äldre än 40 så tycker jag att grått hår är en del av livet och kan vara riktigt vackert, och det är synd om människor känner komplex över något som är helt naturligt.
Emmylou Harris, en av mina favoritsångerskor, har ett vackert grått hår. Hon verkar ha ett ganska okomplicerad inställning till sin hårfärg.
"Tyckte jag inte att jag passar i det så skulle jag färga det. Kvinnor får göra det som känns bäst, men jag önskar att vi kunde acceptera vårt åldrande", sa hon i en intervju med NY Times för två år sedan. Man eller kvinna, hur ser du på de gråa stråna - panik eller acceptans?
Fast det är inte lätt acceptera då man som jag började bli gråhårig i 18-års åldern och det är ingen fin grå färg, så sedan 25 år har jag varit hennarödhårig istället, jag gillar färg på kläderna och vill även ha mycket färg själv. Bra att det finns möjlighet att välja själv.
Min morfar var helt vithårig i 30-årsåldern så tidig gråhet är nog ärftligt, synd att man inte fick ärva hårgenerna av mormor hon började klaga på att hon fått gråa hårstrån i 70-års åldern.
Jag upptäckte mina första gråa hår någon vecka efter första barnbarnets födelse. Tyckte att det var perfekt timing, så jag blev mest glad faktiskt. Jag tycker det är passande för en farmor att ha gråa hår.
Jag har alltid varit ganska ljushårig men ändå gjort blonda slingor.
När jag var 49 opererades jag för en hjärntumör med strålbehandling efteråt och då tappade jag det mesta av håret förutom mitt uppepå.
De sa att jag förmodligen skulle tappa det för alltid då hårsäckar brukar dö av strålning till skillnad från cellgifter men jag tillhörde tydligen undantaget för mitt hår växte ut.
Däremot var det grått och det var bara att gilla läget. Jag har många vänner/arbetskamrater som färgar eller tonar sitt hår men jag är alldeles för lat😉
Jag är 53 och gillar mitt gråa hår.
/Maria

Jag väntar och väntar på att få grått hår. Dels för att det är snyggt och dels för att de säger att håret blir tjockare då 😃
>>>Malum domesticum<<<
#4 Ja det blir en helt annan "kvalitet" De känns kärvare på något sätt och kanske tjockare som du säger…
/Maria

#5
Hoppas jag får det snart då 🙂 fast mamma blev aldrig grå.
>>>Malum domesticum<<<
Sån ålderfixering:( Vi blir itutade från alla håll vad vi ska tycka är vackert. Stackars unga tjejer med sina kroppsfixeringar!
Nytt avsnitt om "granny hair" i Sydsvenskan. Den här gången handlar det om goda företrädare för gråhåringarna, och där nämns bland andra Emmylou Harris, som jag ju redan varit inne på.
Hittills har man bara ägnat sig åt den kvinnliga synen på gråhårslivet. Jag inbillar mig att även vissa män känner bävan inför de grå stråna, trots snacket om "de grå tinningarnas charm". Glenn Hysén är väl den förste man kommer att tänka på när det gäller tidig gråhårighet bland män. Det här stod att läsa i DN redan 1993: "Med fattning tog däremot den äkta Hisingegrabben och forne proffsspelaren med framgångsrik karriär i Holland, Italien och Storbritannien, 34-årige Glenn Hysen, emot de första gråa stråna. De kom när Glenn var kring 20 och arbetade som elektriker med att renovera och riva väggar. Putsen föll i sjok och ett tag trodde Glenn att det var dessa gråa moln, som orsakat hans ändrade hårfärg. Men aldrig har det bekymrat honom att vara gråhårig."
Om man inte har ssk mycket I huvudet, kan man ju alltid bekymra sig över vad man har PÅ huvudet.
#9 För min del är det tunt på båda sidor av skalet, är jag rädd! 🙂
Jag blev tunnhårig rätt tidigt, men har aldrig haft några problem att förlika mig med det. Samma sak med de grå stråna - que sera, sera…
Gråa hår har jag aldrig haft, däremot vita. De första hittade jag när jag var 18, nu vid 40 så har jag uppskattningsvis 40-50% vitt hår…. Panik har jag inte men jag tycker att det är synd , jag hade gärna behållt mitt mörkt röda hår.
Multi vad?
Nej, jag har ingen gråhårsskräck . Nyfiken hur jag kommer att se ut men absolut inte orolig🙂
Måste berätta om kvinnan jag såg i går när vi var och handlade. Hon var kanske runt 60-års åldern och hade grått hår i en tjock fläta som gick ner till vaderna😮
Jag har nog aldrig sett så långt hår på riktigt. Hade hon släppt ut flätan så måste håret gått till anklarna.
Flätan var visserligen smalare längst ner men ovanligt tjock ändå för att vara en "grå" fläta.
/Maria

#13 Häftigt. Det skulle nog vara svårt att färga så långt hår. Då får man finna sig i att det är grått.
>>>Malum domesticum<<<
Ja, det går nog åt mycket färg men det var så vackert som det var.
/Maria
"Det kanske kan vara så att det är IRF4 du ska skylla på om du störs av allt fler gråa hårstrån där i benan. Så kallas nämligen den gen som är den första att kunna kopplas ihop med att håret blir grått, enligt en studie som publiceras i tidskriften Nature Communications.
"Vi känner redan till flera gener som är inblandade i skallighet och hårfärg men det här är första gången en gen kopplad till grånande ha kunnat identifieras hos människor", säger studiens huvudförfattare Kaustubh Adhikari i ett pressmeddelande."---
"Forskarna tror dock inte att generna helt ensamma styr hårväxtens egenskaper, utan att det sker i samspel med andra faktorer. Men att förstå mer om hur exempelvis IRF4 fungerar skulle kunna få betydelse för utvecklingen av metoder för att skjuta på eller helt sätta stopp för att håret blir grått, skriver de.
Själv har jag vid 62 års ålder långt lockigt brunt hår med några enstaka grå hårstrå. En av mina bröder som är 75 börjar man se att det kommer lite grå hår och han har kort tjockt hår i något ljusare nyans än jag, Den andre brodern däremot som varit svarthårig och 72 år han är vit i håret sedan länge 😃
Hittade en del gråa strån och nämnde för partnern, som berättade att hen hade sett dem för över ett år sedan men inte velat säga något … de stör mig tydligen inte så värst om de inte stuckit mig i ögonen förut, men jag brukar inte titta så noga. Nu när jag fått syn på dem är de faktiskt ganska många, men de får vara som de är.
Mamma har rätt mycket gråare hårstrån men hennes naturliga hårfärg är så pass ljus att det syns faktiskt inte om man inte ställer sig och glor rakt ner i hårbotten på henne. Och det brukar folk inte göra. xD
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"
"Grått hår har gäckat mänskligheten sedan urminnes tider.
Folk färgar hej vilt för att slippa bli gråa i förtid, men allt det kan snart vara ett minne blott.
Forskarna har nu lyckats isolera nyckeln till varför vårt hår tappar sin färg."---
"Forskarna har experimenterat på möss och genom stimulering av nervgångarna har man sett omedelbara resultat i pigmentering."
Möter du inga gråhåriga möss vet du alltså orsaken nu…