Jag jobbar 50% och har sjukersättning resterande.

Det var en viss sorg att inse att jag inte var "fullvärdig" om man nu kan kallad det så.

Idag inser jag ju att det fungerar väldigt bra för mig. Det som är mest "pinsamt" är att jag trots halvtid ändå har hög korttidsfrånvaro.

Jag har fått ansöka om att slippa karensdag så det är ju alltid något.

Livet har blivit annorlunda sedan jag blev sjuk. Oftast märker jag inte av det men ibland blir det så påtagligt.

Jag har varit förtidspensionär i snart 22 år. Var mycket sjukskriven innan dess. Det mesta jag minns av denna tiden innan jag blev pensionerad är hur illa behandlad jag blev av både arbetskamrater och myndigheterna ju längre tiden gick och jag bara blev sämre. Jag hade inget stöd från något ställe, så jag har fått klara mig själv mot allt påhopp om mina sjukskrivningar.
Att jag nu bestämmer själv över mitt liv och dagar har ju gjort att jag blivit mycket bättre men istället så har jag ju med stigande ålder fått andra problem och värk på nya ställen!😉

Dagarna ser i stort sett lika dana ut, ibland minns jag inte ens vad det är för en dag. Helger ser också ofta likadana ut som vardagar, nu senast hade jag total missat att det var Pingsthelg, som tur var så var inget inplanerat så jag missade inget.