Jag är inte så lastgammal som jag inbillar mig (och som jag ibland försöker inbilla andra att jag är), och inte heller så gammalmodig. Ny teknik har jag alltid tyckt vara spännande, utan att nörda ner mig i den. Det finns saker som jag medvetet väljer bort i den tekniska och digitala utvecklingen - avancerade mobiltelefoner avstår jag från, telefon är något som jag använder för telefonsamtal, punkt slut. Facebook och Twitter struntar jag i, det känns bara som en digitalisering av de gamla skvallerspeglarna för mig. Därmed inte sagt att jag grämer mig över att andra förlustar sig där.

Och nu grubblar jag över det här med poddar. Man möts här och där i tal och skrift av den välmenande uppmaningen att "de här poddarna borde du lyssna på just nu". Men se det gör jag inte! Jag kan faktiskt ärligt säga att jag inte har lyssnat på någon podsändning, mer än på en som repriserats i radio, och då upptäckte jag att det var ju faktiskt inget annat än ett radioprogram som normalt sänds på annat sätt än vanlig radio. Så nu frågar jag mig, inte särskilt oroligt, om podden är en generationsfråga och/eller en fluga som snart har tråkat ut lyssnarkretsen?

För att inte lämna eventuella poddälskare i sticket så kommer här en länk till ett poddprogram (som jag då aldrig har hört). Den går till "Studio 64", som beskriver sig så här på Podomatic:

"Studio 64 handlar om ”den tredje åldern”, en omvälvande period i livet mellan arbetsliv och ålderdom. En period som för de flesta innebär dramatiska förändringar. Kommer pengarna att räcka? Vad ska man hitta på att göra? Eller pratar vi rent av om livets efterrätt eller belöning? I lättsamma, men också allvarliga samtal möter du Niklas Levy, Per Wiklund och Michael Flygare som just klivit in i en ny tillvaro efter långa och innehållsrika arbetsliv."---

Ännu en länk om Studio64 : "Det här med podcast kan ju vara spännande". (Senioren).