Pensionärer iFokus

Pensionärer

Etikett: åldringsbrott
Läst 1532 ggr
[SonjaG]
0

Hur skulle ni gjort?

Jag passerade en enkel uteservering här i kvarteren.

En äldre kvinna, kanske 80+ satt där och intill satt en ung färgad man med en fin mobiltelefon i handen. Han verkade instruera henne, visa olika saker. Jag kunde förstås inte se vad som pågick, men de såg väldigt olika ut, inte som några som kände varandra och "hörde ihop".

Jag kom att tänka på alla dom där brotten där äldre blir pålurade dyra abonnemang av okända unga personer.

Jag gjorde inget, bara tittade när jag passerade. Mannen tittade upp på mej, och jag sa inget. Efteråt tänkte jag att hon kanske just blivit pålurad ngt dyrt abonnemang och jag gjorde inget.

Vad hade ni gjort? Man vill inte lägga sej i, man vet ju inget alls o hur det ligger till. Vad kan man göra?

[Nomen Nescio]
1
#1

Tror inte det är mycket man kan göra i det läget. Att de var "olika" behöver ju inte betyda något, det kan vara ett adoptivbarnbarn, en ledsagare från vården eller en bordsgranne som hon frågat någonting. Hade jag känt mig riktigt misstänksam kanske jag hade smygtagit en bild, men då skulle det ha behövts mera graverande underlag.

Maria
0
#2

Det kanske var kvinnans barnbarn som visade henne nya finesser😉

/Maria

[SonjaG]
0
#3

Ja, mina tankar gick i dom banorna oxå, men om inte. Vad gör man?

Ifs så sitter kanske inte en äldre kvinna sådär på gatan och får hjälp med mobilen. Öppet och på en mycket enkel servering vid en kiosk. De har ofta ingen mobil alls, enl vad jag förstått. Jag blev nog lite misstänksam, och då ser jag ju ändå en hel del här i storstan. Jag blir så arg på dessa (andra) som lurar våra gamla till olika saker, avtal och köp och dyl.

[Nomen Nescio]
0
#4

#3 Javisst blir man arg på brott mot äldre! Fast jag är lite undrande till ditt resonemang när du säger att äldre ofta inte har någon mobil alls, men att hon här fick hjälp med sin mobil. Är det så säkert att det var hennes mobil - killen kanske visade henne bilder eller googlade på något hon ville veta på sin mobil?

annia1
1
#5

Mina föräldrar är båda 80 år. Mamma är inte intresserad av nätet eller tekniskt intresserad överhuvudtaget så hon har en vanlig mobil som man kan ringa på. Pappa däremot har en smartphone och han köpte en ny bara för en månad sen. Nu var det jag som var med han när han köpte den annars hade nog nåt av barnbarnen varit med han. Alla äldre jag vet förutom mina föräldrar har en mobil oftast är det en smartphone. Och i dagens mobiler så finns ju kamera så en del köper en mobil både för att kunna ringa och för att ta kort.

Mobiler har funnits i många år så dom som är äldre har troligen haft en mobil sen tidigare, så dom liksom alla andra behöver ibland köpa en ny. 
När det gäller mobiltelefon så finns det kanske en skillnad mellan äldre och yngre (vart man nu ska dra gränsen) att äldre inte använder mobilen ute bland folk på samma sätt som yngre gör.  Att äldre helt enkelt sköter sitt telefonerande när dom är hemma så det märks inte lika mycket att även dom har mobil.

Många äldre även om dom inte är intresserade av nätet eller ta foton har en mobil om så bara som en säkerhet så att dom kan kontakta nån om nåt händer. Doro (enda märket jag vet) har på sina telefoner en larmknapp så man bara behöver hålla den intryckt så ringer den upp den man kopplat larmet till. Även för övrigt är den enkel att använda om man vill ringa.
Även om de äldre själva kanske inte tänker på det så brukar anhöriga se till att föräldrar har en mobil och många väljer just doro tack vare larmet (speciellt hur det ser ut med att äldre inte får komma till äldreboende när dom vill utan bor kvar hemma kanske ensamma) det är en trygghet att dom kan larma och komma i kontakt med nån även om dom vid tillfället inte klarar av att slå ett telefonnummer. Och i en mobiltelefon även de enklare brukar det oftast gå att lägga in uppgifter om mediciner och sånt så att sjukvården kan få fram det om man hamnar på lasarett och inte själv kan tala om.

När det gäller det som står i TS så vet jag inte om jag hade reagerat överhuvudtaget. Att dom satt ute på en servering av nåt slag kan vara att dom precis varit och köpt telefonen och dom nu tog en stund där han visade henne hur den funkar.
Om jag hade reagerat så hade jag nog tittat på det runtomkring dom. Hade dom båda ätit/druckit nåt. Hur var han klädd, dom försäljare jag sett brukar vara uppklädda eller vad jag ska kalla det. Hade han nån portfölj eller nåt sånt med sig för såna som säljer telefoner måste ju ha kontrakt med sig. Hade jag riktigt funderat över det så hade jag frågat personalen på serveringen om det var nån försäljare i farten där. För dom brukar ha koll på om det är såna i farten. och när det gäller den sortens försäljare så har inte jag hört talas om att dom går på personer som sitter på tex serveringar utan dom brukar ha sina fasta platser där dom har bord uppställt och har flera telefoner till hands.

.

[SonjaG]
0
#6

Tack annia! för din fina berättelse om dina föräldrar. Roligt att även äldre kan dra nytta av den "nya" tekniken.

Jag vet inte, och har inte skrivit, att det var hennes telefon lr ngt beträffande det. Sånt kan man ju inte veta. Men det jag reagerade på var deras jättestora skillnad i ålder, klädsel, intresse för saken, Jag blev helt enkelt misstänksam efter allt man läst om betr brott mot äldre. Har ju flera äldre grannar som blivit lurade. Men efter att ha läste era inlägg så kanske jag tog helt fel. Barnbarn, hemtjänst, det kan vara precis vad som helst ju. 

Serveringen dom satt på var ju ingen normal servering, några stolar intill en sushikiosk precis vid en starkt trafikerad innerstadsgata, inget man slår sej ner på för att studera en ny mobil. Jag vet hur telefonförsäljare brukar se ut och hur dom brukar stå. Men detta var ngt annat, därför reagerade jag.

Ok, jag behöver egentligen inte bry  mej, tänkte bara höra hur ni tänker. Det är bra med iFokus, men kan dryfta lite olika saker och få folks synpunkter och erfarenheter. Tack för dom.

[Nomen Nescio]
0
#7

#6 Tycker att du skall ha all heder av att du reagerade, det händer ibland att jag också anar ugglor i mossen kring något jag ser. Men lika rätt som det skulle bli om mina misstankar besannas - lika fel blir det om jag gjort en missbedömning.

Det är otroligt svårt att kunna ingripa i sådana här fall, det ser man ju av alla varningsrapporter om åldringsbedragare, Polisen har svårt att komma åt dem. Om du ringt Polisen så hade det förmodligen slutat med att de inte haft någon bil att skicka, hade du talat med kaféägaren kanske de hade reagerat surt. Vad tycker du själv att du hade kunnat göra annorlunda - du som upplevde situationen?

[SonjaG]
0
#8

Jadu, jag vet faktiskt inte. Kanske nu efteråt att jag kunde stått en bit bort o kollat läget. Sett om ngt hände eller att killen uppmärksammade mej och försvann. OM  han nu var en skurk.

Man vill ju värna om våra gamla, att de inte blir lurade och utnyttjade.Dom kommer från en annan värld och är inte tillräckligt uppmärksamma och misstänksamma. Som en äldre granne alltid sa om olika hantverkare:  dom är ju så snälla.

[Nomen Nescio]
0
#9

#8 Instämmer med dig om godtrogenheten hos många gamla.

Förra veckan stod jag bakom en äldre dam i butikskassan som fick assistans av en i mina ögon rätt sluskig och överdrivet hjälpsam person med att plocka upp på bandet och lägga ner sina varor i väskan. Hon protesterade lite lamt, men inte tillräckligt för att jag tyckte att jag kunde ingripa. Jag viskade till kassörskan att hon skulle se vad som hände och jag följde honom med blicken, men inget skedde. Mannen försvann inte, utan gick till en kaffeautomat och tog en stilla fika. Endera skrämde vi honom, eller också var han bara snäll - det får jag aldrig veta…

Maria
2
#10

Jag var med om en sak på en spårvagnshållplats förra veckan. En äldre man, mager, illa klädd och påverkad av något slag. Såg ut som en "gammaldags fyllo" försökte tända en cigarett med vingliga steg. Han tappade cigaretten och skulle böja sig ner men i sin vinglighet stötte han till en barnvagn varav mamman skrek -RÖR INTE BARNET.

Han vinglade fram till mig och frågade vilken vagn han skulle ta. Vi hade ett ganska trasigt samtal men när han gick på spårvagnen han skulle med så vinkade han till mig och mamman med barnvagnen blängde på mig.

Jag kommer nog alltid att vara godtrogen. Jag mår bäst så.

Nu kom jag lite ifrån ämnet. Sorry.

/Maria

annia1
1
#11

Jag tror det är bra om man reagerar, men jag satt och funderade här förut. Jag tror inte det är rättvist att säga att äldre är godtrogna alltså att de skulle vara mer lättlurade än andra. En del av de brott som äldre utsatts för dom brotten skulle nog vem som helst kunna gå på. 

Det finns gott om yngre som också luras till olika saker som tex att lämna ut inloggningsuppgifter via mail. Eller att klicka på länkar i mail fast man lär ut att det är det sista man ska göra. Eller tex går på när "microsoft support" ringer. Eller blir lurade när en telefonförsäljare ringer, är nog rätt många som tecknat abonnemang på nåt som dom sen ångrat.

Om jag tittar på det som skrivits både i TS och i #9 så var det en vanlig syn för några år sen. För det var vanligt att yngre var tillsammans med äldre och det var vanligt att äldre fick hjälp när dom var ute. Idag har nästan allt sånt upphört och jag tror en stor anledning att sånt upphört är det stressiga liv som yngre har idag, dom har helt enkelt inte tid på samma sätt som förut, så idag är det en ovanlig syn och blir det nåt som man reagerar på.

Om jag tittar på det som står i #9 hon protesterade lite lamt står det. Det var kanske inte så mycket för att verkligen protestera utan mer för syns skull eller vad  jag ska kalla det. För en sak som jag märkt när jag hjälper äldre att visst dom kan säga ifrån en gång typ, att inte behöver/ska du göra det, men det märks att dom egentligen är glad åt hjälpen. För hur det än är när man blir äldre så har många inte samma kraft/ork som förut.

Att vi (ja även jag) blivit mer misstänksam är ju tack vare att vi matas med de brott via tv/tidningar/nätet om brott som äldre utsätts för. Och visst äldre utsätts för brott på ett sätt som inte skedde förut. Men statistiskt så är det ju få som utsätts för brott. Och kanske det som äldre inser att det är få som råkar illa ut, medan vi yngre blivit mer misstänksamma även mot sånt som faktiskt är normalt.

Som sagt även jag har blivit mer misstänksam, men jag försöker se människor på det sätt som majoriteten av människor är, nämligen vanliga vettiga personer.

Enda äldre som är mer lättlurade än andra är väl dom som börjat bli/är dementa. Fast då å andra sidan så är det väl sällan dom som man hör talas om.

.

[Nomen Nescio]
1
#12

#11 Jag har fyllt snart fyra trådar med olika mediarapporter om brott mot äldre, och i dessa finns det en hel del råd och upplysningar från såväl Polis som äldreorganisationer, där man påpekar äldres godtrogenhet som en bidragande orsak till att just de utsätts för den här typen av brottslighet.  (Ett snabbt exempel:  "Det är mycket allvarlig brottslighet där man utnyttjar äldres godtrogenhet, säger Lars Förstell vid Polisens informationsavdelning."---)

Detta betyder inte att alla äldre är godtrogna, eller att det inte finns andra bidragande orsaker att just de gamla utsätts. Det finns också grader i helvetet, vissa äldre kan vara överdrivet observanta och kritiska, medan andra tror alla om gott. Individuella personligheter upphör ju inte heller på sextiofemårsdagen (däremot kan de ju förändras i samband med åldrandet).

En orsak till godtrogenheten kan vara den tekniska utvecklingen, som förvisso inte bara äldre kan ha svårt att hänga med i. Ringer någon och säger att det kommit "larm" från lägenheten, eller att någon står och viftar med ett konstigt instrument utanför dörren så kanske man inte ifrågasätter anledningen till besöket.

Visst, det är fortfarande ovanligt att äldre utsätts för brott, men det trista är som bland annat Polisen påpekar, att det finns betydande mörkertal i statistiken. Ingen vet hur många gånger man skall multiplicera antalet åldringsbrott för att komma fram till faktiskt antal - jag har sett fyra gånger någonstans, men det kan också vara  högre än så.

Att vi "matas" om uppgifter om åldringsbrott är en välsignelse, för det ökar vaksamheten inte bara hos de äldre, utan även hos deras närstående när vi får veta hur ligor eller ensamopererande åldringssvindlare rör sig i landet. Visst, ett pris för det är att vår misstänksamhet kan bli överdriven, men hellre det än att de kriminella får härja fritt. Ingen önskar nog mer än dem att information om begångna brott mot äldre tystas ner. Om rapporteringen om åldringsbrott försvinner beror det inte på att denna typ av brottslighet upphört, utan på att vi resignerat.