Jag blev sjukpensionär 2004 vid 53-årsålder. (är numera vanlig pensionär sedan juli). Jag har aldrig känt mig gammal eftersom jag trivs med livet o har mycket att pyssla med som ger mig glädje. Fröer, växter, scrapbooking mm. Har aldrig lidit av att inte kunnat jobba. Jag tror det är individuellt hur vi känner oss. 

kram från Rhonda

Jag har också sjukersättning. 

Jag känner mig inte så gammal som jag är förutom de gånger jag är stel i lederna, när jag reser mig upp.😉Jag känner mig inuti, som jag alltid har gjort och blir lika chockad var gång jag ser mig i spegeln.😂

Maria, jag förstår hur du menar för kroppen påminner en om att man är gammal, även om man emellanåt kan känna/känner sig lika ung som vanligt. 

Tänker på Sokrates. Han hade som argument för att själen är odödlig, att hur gammal man en är så känner man sig ung inuti. Förutsatt förstås att man inte är sjuk, har smärtor, har förvärvat ett andikapp mm. För det påverkar naturligtvis.

#0 Bra fråga! Jag är ålderspensionär men känner mig mentalt yngre, och krämporna är inte värre än hos vilken person som helst som är dålig på att sköta om sig. Däremot känner jag mig gammal när jag möter medelålders människor mitt i karriären med yrkesjargong - det är en tillvaro som jag lämnat bakom mig utan för den sakens skull ha tagit steget in i duvmatarstadiet. Så svaret blir väl att ja, lite gammal känner jag mig kanske i vissa sammanhang. Eller kanske snarare utanför…

#3 Det värsta är att jag känner mig lika mentalt "gammal" som kroppsligt och det känns aningen för tidigt🤔

Varje morgon när jag stiger upp men det går över under  dagen. 😃

#5 Vad skönt🙂

Oftast tänker jag inte så mycket på min ålder, men nog kan man  känna sig lite gammal någon gång ibland.

Det är inte mycket att göra åt utan man får acceptera det och göra det bästa av det.

Har en del år kvar till pensionen, men inuti känner mig ungefär som 25-30 år. Att sedan kroppen inte riktigt är i samma ålder är en annan sak. Det händer att jag kommer på att jag för inte så många år sedan faktiskt kunde sitta på huk utan att knäna protesterade - och jag kunde till och med resa mig upp utan att behöva hålla i något. 😃

#4 Det var trist att höra - du är ju i blomman av din ålder!

#9 Ja egentligen.

Men samtidigt så känner jag mig urgammal. Kroppen hänger verkligen inte med et mentala så att säga.

Ja, jag känner mig gammal, sjukpensionär sen 22 år tillbaka och flera år kvar till riktig pension! Inte nog med att kroppen värker och hindrar mig i mitt vardagliga liv, så har jag missat så mycket i min ungdom därför att jag varit för rädd att göra något med mitt liv. Allt har bara dragits ut med tiden och nu när jag börjar våga göra saker, då hindrar ekonomin och min kropp mig. Skall man skratta eller gråta?🤔🤦‍♂️

Både och , för det mesta 27 men det händer att jag känner mig som en pigg 95- åring fast jag fyllt 57 år 😉