![[Carpinus]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
"Var tredje svensk räknar med att jobba efter 65"
"Drygt var tredje svensk räknar med att jobba efter 65 års ålder, visar en färsk undersökning. Mest övertygade är unga svenskar. I åldern 15–29 räknar nästan varannan person med att jobba efter 65. Det är pensionsföretaget Collectum som i sin senaste pensionsbarometer frågat drygt 1 000 personer mellan 15 och 60 år om vid vilken ålder de tror att de ska gå i pension. Drygt var tredje, 36 procent, svarar att de tror att de kommer att jobba efter 65 års ålder. Det är en stark ökning jämfört med resultatet av en liknande undersökning 2010 då en av fyra (25 procent) gav samma svar."---
Tänker du som ännu är yrkesaktiv att gå vid 65, och du som redan gått i pension - känner du att du kunnat eller borde ha jobbat ett tag till? Tyck och berätta!
Se även: "Var tredje vill jobba till 69 år".
För mig är jobb ett nöje och jag ser ingen poäng med att sluta med det vid någon viss ålder.
Jag har ca 40 år till pension, och beroende på var jag hamnar och hur jag mår vill jag nog jobba länge. Har varit arbetslös i ett halvår och håller redan på att bli knäpp.
Jag blev pensionär för 2,5 år sedan, vid fyllda 65, och jag känner att jag gjorde ett gott val. Kroppen och knoppen hade säkert hängt med ett tag till, men motivationen saknades.
Hade en släkting som "jobbade över" några år, och när han väl gick i pension och skulle njuta av livet så blev han sjuk och dog inom ett år. Det hände bara något år innan jag själv pensionerade mig, och kanske spelade det också in i mitt beslut.
Jag tror att det beror alldeles vad det är för jobb man har. Hur man trivs och om kroppen orkar.
Jag ser på alla (främst män) som jobbar med bygge och reparationer på min arbetsplats i ur och skur utomhus. Jag kan tänka mig att man vid 65 kanske både är trött och sliten då.
/Maria
_"Enligt Pensionsåldersutredningen från 2013 hade en femtedel av ålderspensionärerna mellan 61-70 år velat jobba längre. Men arbetsgivare tar för givet att man vill lämna vid 65, eller ännu tidigare. Många vittnar om åldersdiskriminering i arbetslivet. Att man inte ses som duglig eller attraktiv efter en viss ålder."---
"Så fort man talar om att höja pensionsåldern eller att svenskarna måste jobba längre snäser någon; Jaha, men tänk på dem som inte kan jobba bortom 65? Alla varken kan eller orka jobba till 65, särskilt de som har fysiskt tunga yrken. Så är det bara.
Därmed behöver man inte göra det ännu besvärligare för dem som både kan och vill jobba längre. De behövs på arbetsmarknaden, inte minst för att kunna finansiera välfärden för dem som inte kan jobba lika länge.
Regeringen borde göra allt som står i dess makt för att underlätta för de pigga pensionärerna, inte krångla till det ytterligare."_
Ur ledare i Expressen 150802
_"Allt fler 65-plussare jobbar. De senaste tio åren har andelen sysselsatta i åldrarna 65-74 år nästan fördubblats, enligt SCB."---
"I Statistiska centralbyrån tabeller syns en kraftig ökning av andelen sysselsatta i åldrarna 65-74 år. I november 2005 räknades 9 procent av 65-plussarna som sysselsatta. I november 2015 var motsvarande siffra 17,1 procent.
– Den överlägset största ökningen är i åldrarna 65-67 år, säger Dan Adolphson, analyschef på pensionsbolaget AMF.
Traditionellt är det egna företagare, läkare och andra akademiker som mest fortsätter att arbeta högt upp i åren."---_
I Sydkorea verkar det som man har en annan syn på pensionsålder.
Där är en bank som pensionerar personer över 40 år.
http://www.di.se/artiklar/2016/1/3/koreansk-bank-pensionerar-personer-over-40-ar/
Värd för Pensionärer
Jag fortsätter att citera från samma artikel som i #6 med en viss överlappning.
Traditionellt är det egna företagare, läkare och andra akademiker som mest fortsätter att arbeta högt upp i åren. Samtidigt är det ovanligt att man arbetar heltid, de flesta i gruppen jobbar mindre än 20 timmar per vecka. AMF har undersökt hur de arbetande pensionärerna resonerar.
– Det vanligaste motivet är att man vill dryga ut pensionen. Näst vanligast är att man vill kunna jobba på sina egna villkor och kunna styra över sin egen tid, säger Dan Adolphson.
_"Det blir vanligare att jobba kvar efter pensionen. I fjol fanns 180 000 i åldern 65-74-år kvar i arbetslivet enligt Statistiska centralbyrån.
_
En av dem som jobbar är socionomen Kicki Bergman. Hon hann bara vara pensionär i två månader innan hon fick nytt jobb. Vi träffar henne under en körrepetition.
– Jag tror i inte på det där lyckliga pensionärslivet när man gör en massa roliga saker. Jag tror att människan är gjord för att arbeta också."---
[SR](Traditionellt är det egna företagare, läkare och andra akademiker som mest fortsätter att arbeta högt upp i åren. )
Fast socionom är väl en av de yrkeskategorier som omnämns i #8, ett akademikerjobb som näppeligen är fysiskt ansträngande.
# 9 Men väl psykiskt. SSR drar igång en kampanj över hela landet som heter "Knäck ohälsan". Det tillkännages i en insändare i Bleking Läns tidning undertecknad av Michael Wickström regionordföranden i SSR Blekinge och Alexander Ramsing förbundsstyrelsen SSR .
#10 Förvisso, men det är ju självvalt, åtminstone i ovanstående fall.
Är ohälsa självvalt?
Det jag kommenterade var personen i #9 som uppenbarligen mådde sämre av att inte finnas på arbetsmarknaden än hon gjorde genom att gå tillbaka till sitt jobb. Hon är säkert medveten om de nackdelar det kan innebära, men har valt att återgå i tjänst med öppna ögon.
En person som jobbat med något fysiskt ansträngande jobb kan säkert också ha längtan tillbaka till sitt yrke, men kanske inte har den möjligheten av hälsoskäl. Däremot kan han/hon givetvis ta ett mindre ansträngande jobb om sådana finns att tillgå.
Det saknas 10 socialsocionomer här i kommunen där jag bor med 60.000 invånare. Så et är klart att det sliter på de som finns.
#14 Fast när det kommer till ålder så är det ändå en viss skillnad när det kommer till kroppsliga begränsningar.
Stress i olika yrken finns så att säga i alla åldersgrupper.
Vad som begränsar en människa att fortsätta efter pensionsålder är i allmänhet den fysiska orken.
/Maria
# 15 Går du in i väggen så är det inte säkert att du kommer tillbaka!
#16 Nej självklart inte men en socionom har i allmänhet ett bättre läge på marknaden än vad exempelvis ett sjukvårdsbiträde eller en grovarbetare har. Bättre lön och pension också.
Man kan älska sitt jobb men vara fysiskt oförmögen att fortsätta.
Har man en sådan stress och press att man mår psykiskt dåligt så är det väl alldeles utmärkt att ta ut sin pension vid 65.
Här var väl frågan om viljan att fortsätta men jag kanske missuppfattat.
/Maria
# 17 Om du läser det jag skrivit i inlägg # 10 så är läget "något ansträngt" här i kommunen och det är inte det enda stället.
#18 Jo men då är det väl skönt att kunna gå i pension eller hur menar du?
Jag trodde tråden handlade om de som valde att jobba vidare.
/Maria
_"Titti Fränkel fyller snart 65 år men hon har inga planer på att lämna sin arbetsplats. Främst för att hon trivs med sitt jobb men det är också ett sätt att få pensionspengarna att räcka längre.
Titti Fränkel är socionom och har arbetat både ute på fältet och som chef. Sedan några år tillbaka är hon utvecklingschef på Akademikerförbundet SSR.
– Jag tänkte inte på pensionen när jag var ung och har egentligen inte gjort det nu heller, säger hon.
Hon har en akademisk utbildning och utför ett kvalificerat arbete. Lönen, ungefär 60 000 kronor i månaden, är satt därefter och hon kommer också att få en jämförelsevis hög pension."---
"– Att jag arbetar kvar beror först och främst på att jag tycker att det jag ska göra är utmanande och roligt. Jag tycker att det är en väldig förmån att få vara kvar, säger Titti Fränkel.
Hon har tjuvstartat nedtrappningen av arbetstiden genom att ta ut semesterdagar och arbeta fyradagarsvecka. Sedan årsskiftet är hon ledig på fredagarna."---
"Hon har svårt att tro att hon kommer att konsumera mindre som pensionär än när hon heltidsarbetade.
– Jag vill göra mycket och har många fritidsintressen. Jag vill kunna gå ut och äta, fika och ta del av kultur och andra nöjen, säger hon."_
Läs artikeln i sin helhet om du vill se en kalkyl för pensionen för den här personen.
"Men vi blir behandlade som om vi alla kunde buntas ihop under samlingsnamnet ”pensionär”.
Ta mig som exempel: jag kommer att fortsätta arbeta, ha spännande medierådgivningar och krishanteringar och arbeta i mitt aktiebolag så länge jag kan stå, gå, prata och skriva och så länge folk vill ha mig. Andra, utslitna och knäckta av till exempel hårt arbete i vården orkar inte ens till 60 år och straffas med en pensionsnivå som bara katten skulle bli mätt på. Klyftorna kommer att öka. Dramatiskt och orättvist."---
Paul Ronge, medierådgivare, på News55, nyss fyllda 65
Så låt oss slå fast några viktiga faktorer!
Låg pension, akademisk utbildning och/eller chefsbefattning är viktiga för vilja jobba vidare efter fyllda 65?
Pensionen kan vi sänka via potitiska medel/beslut,, akademiska utbildningar kan vi öka via att ta pengar från pensionsänkningen och lägga på sådant!
Sen så kan fler utnämnas till chef så fort de fyllt 50.. ioförsej utan lönepåslag eller ansvar.. men ändå!
Grejen är att jag närmar mig 65 och jag skulle kunna tänka mig att jobba vidare om inte i samma omfattning så länge jag har större frihetsgrad och känner att jag efterfrågas!
Det sista kan vara nog så viktigt!
WTF.. föresten det är det viktiga.. grejen är, vem har ett totalt fritt jobb utan ansvar, planeringsmöten, tidiga mornar, trafikkaos, stress?
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
#23 Som jag uppfattar det så är det inte viljan som saknas utan orken för många (inte alla!) "icke akademiker". Även om man har ett s.k. okvalificerat jobb så är det många som idag traktar efter dessa, det finns även ett tryck från politiskt och myndighetshåll att sådana jobb skall frigöras för dem som anses behöva dem bättre. Och ser man krasst på det: om arbetsgivaren erbjuds 80% i lönebidrag för en yngre kraft - då ber man nog inte på sina bara knän att gamlingen skall stanna…
Men känner du att dina tjänster efterfrågas och du själv vill knega vidare så är det ju inte mycket att tveka på!
Orken tröt redan vid 50.. så är det inte dags att förändra pensionsystemet till ALF?
Dvs Allmänt LevnadsFörskott, så att vi kan ge plats åt yngre så att de oxå kan få lov att bli utbrända/trötta när de väl är 50?
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Min erfarenhet är att de som verkat tröttast på jobbet ännu inte hunnit uppnå tjugoårsåldern.
Det är en helt annan grej.. och jag förstår dem fullt ut!
De har nämligen fullt upp med att leva sina liv, träffa kompisar, jaga framtida partners.. osv, dvs de är i sin period av "sturm und drang"!
Du och jag har oxå varit där.. iallafall jag!
Det var väl först framåt lunchen på Onsdag som man blev människa igen?
Och då bodde man hemma hos föräldrarna.. så man slapp en himla massa ansvar!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Nja, den trötthet jag talar om är inte dagen efter-syndromet, utan kanske mer att vissa ser femtio år i arbetslivet framför sig. (Jo, jag vet, jag hårddrar…)
Sedan är det lättare att vara ung och bakis än att vara vuxen och bakis, och där har nog både du och jag varit? Nu har jag uppnått den ålder där man kan känna sig dagen efter utan att ha druckit alkohol dagen före. Det är ingen "vin-vinsituation" törs jag påstå…
Mm.. att vakna upp på morgonen utan att ha festat/haft kul kvällen före och må dåligt ändå, är det tydligaste tecknet på att man klivit in i det tillstånd som kallas för medelåldern! 🤦♂️
Nu tror inte jag.. och mins inte heller att man oroade sig för femtio år i arbetslivet i den åldern.. iomed att man hade fullt bekymmer med att orka med tjejer, kompisar, senaste mode, hur man såg ut och sådant tjafs som man sen glömmer.. när man väl är stadgad och medelålders!
Då är det helt plötsligt närmaste amortering och räntan på bostadslånet som gör att man har svårt att somna på kvällen!
För att inte tala om att bilen behöver bytas, när man helst vill amortera, fast tanten vill att man skall bygga ut och åka på semester utomlands!
Var tid har sina bekymmer!
Grejen är att när man är medelålders så är man lika trött.. fast man går på endorfiner och stresshormoner!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Hann aldrig bli medelålders - jag gick från puberteten direkt till gaggigheten. Känns ingen skillnad tycker jag…🤪
"Äldre" är man den dagen då man slutat köpa skor med snören!
För det första så tar det en timme att få på sig dessa och är världen akrobatik.. det går att dra ut på det genom att köpa jävligt långa skohorn, så man slipper böja sig ner!
Men då är man pantad om man besöker någon som inte innehar samma livsnödvändigheter!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Jaha - så du har inte gett upp skorna då? Jag har tappat både ord, papperslapp och skor - kanske därför jag inte fick jobba efter 65…🤔
#32 Åh min store idol Nils Ferlin. Jag har alla hans diktsamlingar och blev påmind att läsa dem ännu en gång. Tack.
/Maria
"2010 valde 46 procent av de statsanställda att arbeta efter den månad då de fyllde 65. 2015 hade andelen ökat till 51 procent. Och omkring 20 procent fortsatte att jobba till 67 eller längre, enligt Statens tjänstepensionsverk SPV.
– Vi ser tydligt att fler och fler jobbar längre, på bara några år har det skett en kraftig ökning av de som arbetar kvar efter 67-årsmånaden, säger Helén Högberg, statistiker på SPV.
-Framför allt är det anställda inom utbildningsområdet som väljer att stanna kvar i tjänst. Bara 12 procent av de statsanställda inom utbildning gick i pension före 65. --
"De som vill jobba längre har haft ett gott yrkesliv. Jag menar att det ska vara frivilligt att jobba vidare efter 67. Den som vill ska inte bli stoppad av en rigid gräns som sattes för 100 år sedan. Men jag inser att en del som arbetar inom exempelvis äldreomsorgen kan bli stressade när det talas om att jobba längre upp i åren."---
SVT-medarbetaren Marianne Rundström i Expressen. Hon vill jobba vidare på sin arbetsplats som +67 men stoppas av reglerna.
"Att arbeta högre upp i åldrarna är bra för hälsan. Personer med hög ålder kan dessutom vara en tillgång på arbetsmarknaden, enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket."---
"Arbetsmiljöverket har nu gjort en sammanställning av den forskning som finns om den äldre arbetskraften. Där framgår att det finns flera hälsofördelar med att vara kvar i arbetslivet, även efter att man trätt in i pensionsåldern. Eva Vingård är professor emeritus i arbets- och miljömedicin vid Uppsala Universitet och den som lett sammanställningen av rapporten.
– Arbetet är bra, dels försörjer det oss, det strukturerar det tiden, det ger oss sociala kontakter, det ger oss identitet och allt det är bra för oss som människor. Undantaget är arbeten som är fysiskt tunga och belastande för kroppen. För den som arbetat en hel livstid med ett fysiskt ansträngande jobb kan det ur hälsosynpunkt vara bättre att sluta jobba eller byta arbetsuppgifter.För medan den fysiska kapaciteten går ner när vi blir äldre visar forskningen att den mentala kapaciteten inte försämras nämnvärt, åtminstone upp till 70 års ålder.
– Mentalt kan man nästan säga att vi blir bättre med åldern för vi samlar på oss erfarenhet. Och om vi fortsätter att samla på oss erfarenhet blir den äldre arbetskraften en stor tillgång."---
"Nästan var femte svensk fortsätter att jobba efter det att de fyllt 65. Och de arbetande pensionärerna blir bara fler – under den senaste femårsperioden har antalet ökat med 36 procent. Ett vanligt skäl är att man helt enkelt behöver pengarna, enligt Christina Rogestam, ordförande för SPF Seniorerna. - Det är många som upptäcker att deras pension inte blir så stor. Då är det ganska bra att kunna jobba så länge man orkar, säger hon.
Flitigast är männen. Bland dem förvärvsarbetade 25 procent i åldern 66–74 år under förra året. Motsvarande andel bland kvinnorna var 14 procent. Sammantaget jobbade nästan 200 000 personer i den åldersgruppen i fjol, visar nya siffror från Statistiska centralbyrån."---
#0 Verkar ha skett en stor omsvängning på 18 månader - då var det var tredje svensk som räknade med att jobba efter fyllda sextiofem, nu är det nästan varannan.
"Nästan varannan svensk tror att de kommer att jobba efter 65 års ålder. Det är nästan en fördubbling på fem år.
2011 trodde bara 26 procent att de skulle jobba efter 65, i dag är siffran 49 procent, enligt en undersökning från tjänstepensionsbolaget Collectum.
Framför allt är det de yngre som tror att de kommer att jobba längre. 60 procent i åldersgruppen 18–29 tror att de kommer att jobba efter 65, jämfört med 33 procent av 50–60-åringarna.
– Det är markant hur många av de yngre som tagit till sig den massiva informationen om att det gäller att jobba efter 65, säger Tomas Carlsson, pensionsexpert hos Collectum."---
Gjordes undersökningarna på precis samma sätt? Exempelvis med samma frågor och till samma åldersgruppper.
#39 Vi kan väl titta på det! Här är grundförutsättningen enligt Collectum, som utfört de två undersökningarna:
"Collectums pensionsbarometer mäter svenskarnas åsikter och attityder kring pension. Pensionsbarometern publiceras åtta gånger om året och bygger på resultatet från en opinionsfråga som ställs av Sifo."
Här är respektive undersökning. Frågan är densamma, antal intervjuade skiljer sig åt, liksom att åldersspannet är 15-60 i första fallet mot 18-60 i den andra. Om Sifo använde sig av onlineintervjuer i båda undersökningarna framgår inte.
#0 "Sifoundersökningen genomfördes den 1–11 juni (2015). 1 025 svenskar mellan 15 och 60 år fick frågan ”Vid vilken ålder tror du att du kommer att gå i pension?”
#38 Sifoundersökningen genomfördes genom onlineintervjuer den 6–19 december 2016. 1 678 svenskar mellan 18–60 år fick frågan ”Vid vilken ålder tror du att du kommer att gå i pension?”.
Det är stor skillnad mellan att tro och att vilja.
De unga kan ju inte tro annat än att de måste jobba längre än till 65 när de bara får höra "folket måste jobba längre för att klara pensionen" . Det innebär inte per automatik att de egentligen vill jobba längre än till 65.
På något sätt blir svt:s artikel (och fler med dom) lite vilseledande. Det är lätt hänt att sådana artiklar uppfattas som om folket faktiskt vill jobba längre än 65.
Självklart är det så att många vill jobba längre, men det är lika självklart att många absolut inte vill jobba längre. Människor som slitit ut sina kroppar på jobbet osv
#40: Tack! Jag tror att en del av skillnaden kan bero på det ändrade åldersspannet.
#40 Ja, jag vet inte hur många mellan 15-18 de intervjuat tidigare, men det verkar rätt bortkastat att fråga en femtonåring hur länge de räknar med att kunna jobba. Det kan ju inte bli så mycket annat än gissningar…
Eftersom Collectum/SIFO drivit den här kartläggningen ett bra tag förmodar jag att de ser utfallen som statistiskt jämförbara även med korrigeringen av lägsta ålder.
Det 15-18åringarna inte inser är att de lär få jobba även efter 67!
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
Starta ny diskussion