Träd har alltid varit en källa till glädje i mitt liv. De har funnits där med sin kraft sedan jag var liten. Ljudet av vinden i tallarna vid sommarhuset, aspens darrande löv. Varför darrar löven på Aspen, myten säger att Kristi Kors var gjort av Asp? Därav det ängsliga darrandet!
Att krama ett träd ger kraft, att dricka Björkens sav är uppfriskande sött. Att skölja sitt hår i Björksav ger håret lyster
Grankåda var tuggummi i barndomen, men är också ofta blandningar i salvor. Blandat med Lingon blir det naturmedicin mot UVI. Blåskatarr hos barn förr användes grankåda, man använde den tillsammans med maskros , nypon och Lingon.
Just nu blommor vår Fläder utanför köksfönstret och jag kan nästan nå blommorna om jag sträcker min hand ut genom fönstret, de är som är som svävande vita skyar.
De doftar på eftermiddagen av samma doft som saft av Fläder då man dricker ett glas kall Flädersaft en varm sommardag.
Trädet har skuggat mitt fönster från värsta hettan då temperaturen gick över 30+. Att bara se på trädet ger kraft. Jag står ofta i det öppna fönstret och ser på skönheten och andas in doften av lite citrus, spirea och en svag doft av liljekonvalj som de stora klasarna sprider ut i kvarteret.
Älskade träd så mycket ni ger oss, virke, skönhet, kraft och väldoft. Jag älskar träd! Mvh/WL